Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Roland Engströms lista: Tio bästa friidrotts-VM

Annons
Det har regnat. Det har blåst. Det har funnits kvällar då inte ens fleecevästen under seglarjackan varit tillräcklig för att stänga ute den annalkande höstkylan och då talar vi ändå om en position under läktartaket.
De aktivas situation har naturligtvis varit än värre. Men få har fokuserat på de trista yttre förutsättningarna. I stället har vi fått se ett antal verkligt högklassiga resultat, vilket gör att Helsingfors-VM 2005 med råge undviker bottenplaceringen på min egen, högst personliga, lista över de hittills avverkade världsmästerskapen.
Så här ser den ut med en dag kvar. Holms dag...

1) Paris 2003
Antal världsrekord: 2.
Svenska medaljer: 5 (Guld: Carolina Klüft, sjukamp, Christian Olsson, tresteg. Silver: Stefan Holm, höjdhopp. Brons: Kajsa Bergqvist, höjdhopp, Patrik Kristiansson, stavhopp).
Extra minnesvärt: Det svenska medaljregnet över Stade de France slår ut allt annat. Nationalismen växer ju och frodas under de stora idrottsfesterna. Litet synd dock, att inte brittiske trestegslegendaren Jonathan Edwards förmådde bjuda upp till riktig kamp i sitt sista stora framträdande. Kelli White fråntogs sina spirntguld i dopningsskandal började rullas upp och härleddes till Balco-laboratoriet i Kalifornien.

2) Tokyo 1991
Antal världsrekord: 3.
Svenska medaljer: 1 (Silver: Madelein Svensson, 10 km gång).
Extra minnesvärt: Carl Lewis i praktslag vann 100 meter på nya världsrekordet 9,86 och skulle en gång för alla göra en allvarlig attack mot Bob Beamons dittills ouppnåeliga 8,90 från Mexiko-OS -68. Det slutade med alla tiders bästa längdhoppstävling någonsin och ett nytt fantastiskt världsrekord. 8,95 av Lewis landsman, Mike Powell. Frida Johansson sprang semifinal på långa häcken. Sånt gav rubriker på den tiden.

3) Helsingfors 2005
Antal världsrekord (hittills): 1.
Svenska medaljer (hittills): 3 (Guld: Carolina Klüft, sjukamp, Kajsa Bergqvist, höjdhopp. Brons: Emma Green, höjdhopp).
Extra minnesvärt: Svenskinsatserna på nytt. Och då har vi alltså regerande olympiamästaren Stefan Holm kvar i kvällens höjdfinal. Vidare: Jelena Isinbajeva, rysk superstavare, som hade kunnat hoppa minst 5,05 redan här om hon velat. Men 5,01 är ändå ett rekord som bara hon själv kan slå. Kommer heller inte att i första taget glömma 400 häckfinalen och Justin Gatlins sprinterinsatser.

4) Göteborg 1995
Antal världsrekord: 4.
Svenska medaljer: 0.
Extra minnesvärt: Vädret, atmosfären. Hela Sverige rycktes med när Göteborg kalasade. Jonathan Edwards tre snabba, lätta steg gav en lufttur och landning efter 18,29 meter. Då blev man nästan orolig för om sanden skulle räcka till. Och så jublet i ett kokande Ullevi. Mäktigt var ordet. Betyget dras ner något av alla diskningar och omstarter. Maria Mutola och Gwen Torrence var två som drabbades och som det var lätt att lida med.

5) Rom 1987
Antal världsrekord: 1.
Svenska medaljer: 1 (Guld: Patrik Sjöberg, höjdhopp).
Extra minnesvärt: Bland alla sevärdheterna i den italienska huvudstaden har höjdhoppstävlingarna lämnat djupa historiska avtryck. På herrsidan i form av Sveriges första VM-guld någonsin, genom Patrik Sjöberg som var felfri upp till segerhöjden 2,38. Sovjeterna Paklin och Avdejenko klarade också 2,38, men först i tredje försöket. Och så bulgariskan Stefka Kostadinova, vars 2,09 i damtävlingen fortfarande gäller som världsrekord.

6) Stuttgart 1993
Antal världsrekord: 5.
Svenska medaljer: 0.
Extra minnesvärt: Se på antalet världsrekord igen. Så många har aldrig noterats, vare sig förr eller senare. Trots att det gamla östblocket fallit sönder i småbitar. Å andra sidan hade dopingjägarna ännu inte orkat/velat/kunnat angripa det industrialiserade fusket på den stora kontinenten i väster. Balco-skandalen låg tio år framåt i tiden...

7) Aten 1997
Antal världsrekord: 0.
Svenska medaljer: 1 (Guld: Ludmila Engquist, 110 m häck).
Extra minnesvärt: Ludmila blev en gång för alla Ludmila med stora delar av svenska folket när hon följde upp OS-guldet på korta häcken med VM-titel och sin extra starka blå-gula touch i sin framtoning. Den gamla dopningshistorien var glömd och nästa några år framåt i tiden...
...men Sergej Bubkas 6-meterspassering och sjätte raka guldet står i särklass.

8) Helsingfors 1983
Antal världsrekord: 2.
Svenska medaljer: 0.
Extra minnesvärt: Carl Lewis, Steve Cram, Greg Foster, Edvin Moses, Daley Thompson, Marlies Göhr och Marita Koch. Listan kan förstås göras ännu längre, men det viktiga är att äntligen kunde världens främsta atleter göra upp om medaljer mer än vart fjärde år. En viss Sergej Bubka inledde sin svit om sex raka VM-guld i stav inleddes och tjeckiskan Jarmila Kratochvilova (400 och 800 m) sades representera \"det tredje könet\".

9) Sevilla 1999
Antal världsrekord: 2.
Svenska medaljer: 1 (Brons: Ludmila Engquist, 100 m häck).
Extra minnesvärt: Gail Devers tillbaka och fick här sin revansch på Ludmila, som i Sovjets färger och med efternamnet Narozhilenko vunnit över amerikanskan åtta år tidigare.
Michael Johnson, USA, slog ett av sina världsrekord (400 m) och marockanen Hicham El Guerrouj spurtade ner tre kenyaner och tre spanjorer i 1500-metersfinalen.

10) Edmonton 2001
Antal världsrekord: 0.
Svenska medaljer: 2 (Silver: Christian Olsson, tresteg. Brons: Kajsa Bergqvist, höjdhopp).
Extra minnesvärt: Långt från Sverige. Långt från europeisk galaatmosfär. Och i ärlighetens namn ganska klena resultat, vilket inte är något ovanligt året efter ett olympiskt spel. Men två talanger, sprungna ur den svenska folkrörelseidrotten, gav oss en föraning om vad som komma skulle.

 

Mer läsning

Annons