Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sörenstam tvåa inför upplösningen

I Los Angeles 2001 var Annika Sörenstam tio slag från ledningen inför slutrundan och vann ändå.
I British Open är hon "bara" fem.
—  Jag har legat efter förr, så allting är möjligt, sade hon efter sin 66-runda.

Annons
Det som främst kan stoppa en tredje majorseger för året är den lilla Jeong Jang som efter tre dagars spel ligger på 13 slag under par, fem slag före svenskan.
Hittills har den 152 centimeter korta sydkoreanskan spelat överraskande stabilt, slagit rakt och lagt in inspelen bara någon meter från hål.
Sörenstam ser dock sin möjlighet.
 Hon har aldrig varit i den här positionen förr, hon har inte vunnit förr, det är en major och jag vet hur det känns. Du tänker efter en hel del och då blir det svårt. Om jag gör några tidiga birdies så blir det lite tryck på henne, sade Sörenstam, som ligger i sin favoritposition inför söndagens slutrunda.
19 av hennes 62 segrar har kommit just sedan hon legat några slag efter inför slutronden.
Den vetskapen lär vara skönt att med sig ut på banan, precis som vetskapen att spelet fungerar bättre än på länge.
Man får gå tillbaka så långt som till LPGA-mästerskapen i början av juni för att hitta motsvarande form.

Återfunnen rytm
 Ja, jag har inte spelat så här bra sedan dess. Rytmen är tillbaka, jag träffar bollen bra och i dag så gjorde jag ett bra resultat. Saker och ting börjar komma tillbaka.
Bakom Sörenstam delar Liselotte Neumann och Sophie Gustafson fjärdeplatsen, bara ett slag bakom Annika, medan amatören Louise Stahle som gick ut i ledarbollen rasade till en delad 14:e plats.
Hon var besviken, men inte uppgiven.
 Jag höll ihop mitt spel ganska bra, det är inte mycket som skiljer egentligen från i går. Jag hamnade på en del jobbiga avstånd, hade svårt att välja klubba och litade inte riktigt på den klubba jag valde. Nu är jag ganska många slag efter ledningen, men det är ju inte omöjligt, sade Stahle.
Fyran Sophie Gustafson fortsätter ha lite oflyt. I fredags hamnade bollen out-of-bounds och i stället för en birdie blev det dubbelbogey, och på lördagen tvingades hon droppa då bollen hamnade så nära ett träd att hon inte kunde slå den.
 Det är väl inte oflyt egentligen, det var ju jag som slog dit bollarna. Men jag lyckades med andra saker så jag är mycket nöjd med att ligga sju slag under par efter tre dagar, sade hon.

Monsterbana
Lotta Neumann nötte närspel på fredagskvällen och det gav resultat, 69-ronden kom efter just betydligt bättre spel runt greenerna.
 Det enda som förvånar mig är att jag ligger ett över par sett över hela veckan på de tre sista par fem-hålen. Det är ju klara birdiehål, men av någon anledning så lyckas jag inte där. Kan jag göra det så kan det gå riktigt bra.
Annika Sörenstam hoppas naturligtvis också på att det ska gå bra.
Och så hoppas hon på besvärliga förhållanden.
 Banan är tuff, börjar det blåsa lite mer och fortsätter regna så är den som ett monster. Jag tänker inte på resultatet nu, utan ska bara spela mitt spel. Men det känns bra att gå ut i ledarbollen, jag gillar ju att se hur det går för ledaren, sade hon.

Mer läsning

Annons