Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Träffen:Vattenlek med full fart

/

Äldsta – och största – ungdomstävlingen i simning. Och nog kan 20-årsjubilerande Lilla Sälsimmet vara lite förvirrande för de yngsta. – Jaså. Vann jag?, undrar nioåriga My Lemnert Persson.

Annons
Tidig söndagmorgon i Njurunda.
Tyst och lugnt.
På alla ställen utom i simhallen.
Där svettas 180 unga simmare och minst lika många mammor, pappor, far- och morföräldrar och tränare.
En tävling för de allra yngsta. Av de som är med här är det många som aldrig tävlat förr. Då måste det vara lite lättsamt. Varje simmare som vinner sitt heat får till exempel en festis som belöning, berättar Njurundatränaren Josefin Engström.
Samtidigt kommer två nioåriga tjejer upp ur bassängen, efter avklarat slit på 25 meter ryggsim.
Det gick bra, säger Johanna Mellberg.
Och får bifall från kompisen My:
Ja, det kändes bra.
Tiden då?
Ja, ingen av tjejerna har någon vidare koll.
Nej, jag vet faktiskt inte, säger My.
Placeringen då?
Nej, inte det heller.
Först när tränaren Josefin påpekar att bara vinnarna får festis inser My att hon faktiskt var snabbast i sitt heat.
Jaså. Ja, jag fick ju festis. Så då vann jag väl då, skrattar My.
Båda tjejerna har tävlat förr.
Men aldrig i så många lopp som nu.
Det är ganska lätt att förstå hur man ska göra. Man lär sig fort, säger Johanna.
Lite längre bort sitter Emil Dahlberg, åtta år från Sundsvall, och huttrar under en stor badrock.
Han har mamma Marie-Helen, pappa Ralf och lillasyster Wilma med sig.
Jag har alltid gillat att simma. Nu simmar jag två gånger i veckan, berättar Emil.
Han har bättre koll på resultatet.
Jag vann heatet. Det här var min tredje tävling, och det är lika roligt varje gång, säger han.
För Josefin Engström och de andra tränarna handlar det lika mycket om att peppa de unga adepterna som att få dem att faktiskt våga kasta sig ut i vattnet.
Startpallarna är ibland ruskigt höga.
Och 25 meter är långt, långt, långt när man bara är sju-åtta år.
Vissa är nervösa och tycker det är så stort att tävla när det är så mycket folk. Och en del tror inte de ska orka hela vägen fram till andra sidan, berättar hon.
Men alla kom fram.
Ingen blev kvar i vattnet.
Och Medelpad fick en hel del nya sälar.

Mer läsning

Annons