Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Efter dödsfallen: "Faller inom slumpens ramar"

Måndagens dödsfall på Östersundstravet var det fjärde på kort tid i trav-Sverige. Men sett till de senaste åren förefaller det osannolikt att det finns något samband.
– Utfallet kan konstateras slumpmässigt, säger Mette Pökelmann, som har studerat plötsliga dödsfall i travsporten.

Annons

Först störtade förre Bergsåkerstränaren Rikard N Skoglunds rikshäst L´amour mot sin död på Dannero. Dagarna senare kraschade Champ Boko med Bergsåkerskusken Jonas Martinsson i sulkyn på Hagmyren. Och en knapp månad senare fick Delvinator avlivas efter att ha skenat och forcerat stallgrinden på Romme.

I måndags kom ytterligare ett dödsfall när Jan-Olov Perssons Bandit segnade ner efter målgång i den första V4-avdelningen på Östersundstravet.

Fyra dödsfall inom loppet av knappt tre månader är mycket sett till de senaste åren.

Mette Pökelmann från Gävle publicerade i våras sitt examensarbete Plötsliga dödsfall under travlopp i Sverige, vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Efter att ha fått ta del av konfidentiella rapporter från Svensk Travsport fann hon 64 plötsliga dödsfall mellan år 2000 och 2014. Det ger ett snitt på knappt 4,3 fall per år.

– Jag har jämfört störthästarna mot den tävlande travhästpopulationen, och utfallet kan konstateras slumpmässigt. Varför flera fall klumpar ihop sig som det gjort den senaste tiden är svårt att veta någon orsak till, men det har tidigare inte gått att se några samband mellan dödsfallen, säger hon och får medhåll av Göran Åkerström, som är chefsveterinär på Svensk Travsport.

– Vi ser inga tydliga mönster när det gäller dödsfall, och gudskelov har vi ett så litet antal att det är svårt att få fram ett statistiskt underlag. Vi har sett tragiska ökningar under kort tid, och därefter kan det dröja 1,5 år till nästa fall. Det faller inom slumpens ramar. Jag vore glad om vi kunde hitta faktorer för att förhindra nya fall, men några sådana har vi inte identifierat, säger han.

Dödsorsaken har i de flesta fall varit akut cirkulationssvikt eller akuta lungblödningar.

– Kanske har jag lyckats spräcka lite myter. Många har föreställningen om att det oftast är blodkärl som brister hos hästen, men det är faktiskt ganska ovanligt, säger Mette Pökelmann.

Att kunna förutse den typen av åkommor är oerhört svårt, men hon menar att vi kan vara på väg mot något av ett skifte i och med välfärdsprojektet Travarhälsan. Det infördes 1 januari i fjol och syftar till öka kunskap och medvetenhet om hästen och dess skick inför träning och tävling.

– Numera försäkrar man att man gjort en egenkontroll inför start när man hämtar ut nummerbrickan, och med denna rutin försäkrar tränaren att hästen är frisk. Förhoppningsvis kan det ge resultat på sikt och åtminstone hindra några fall, säger hon.

– Det har fungerat fantastiskt bra, och det har visat att hästarna överlag är väldigt välskötta. Jag har svårt att se att det direkt bidrar till att förhindra dödsfall, men däremot till en annan medvetenhet, säger Göran Åkerström.

Fotnot: Efter att artikeln publicerades har ytterligare en travhäst dött under ett lopp på Jägersro

Se också:

Mette Pökelmanns studie i sin helhet

Mer läsning

Annons