Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

ST följde med plogbilarna: "Det är inte halkan som dödar, det är farten"

Snön vräker ner och klockan är strax före tre på natten. Plogbilen är nylastad med sju ton torrsalt. Jörgen Redman tar vana steg upp i hytten, här åker jackan av och i t-shirt rattar han vant ut sin plogbil på E4-sträckan Sundsvall - Gnarp.

Annons

– Jag älskar motorer, min pappa var åkare och det är snart 14 år sedan jag skaffade min första lastbil.

Snön yr utanför och det är minus sex grader. Sikten känns stundtals milsvid och lika snabbt drar vinden alla flingor rakt mot rutan.

– Charmen med mitt jobb är att man aldrig riktigt vet vad som kommer att hända. Rutten är densamma men vädret är oberäkneligt. En gång åkte jag ut på ett tvåtimmarsuppdrag och det slutade med att jag kom hem efter två dygn, säger Jörgen.

Reglerna är annorlunda för plogbilschaufförerna, sömn och matuppehåll är givetvis viktiga men det finns ingen regel för hur länge de får köra.

Mats-Ola "Mosen" Sjöberg och Jörgen har teamat i två år och trivs med det.

Mosen tar alltid täten och håller plogbladet tätt intill mittvajerräcket. Det är ett precisionsjobb och han gillar när det är tyst och lugnt i hytten.

Jörgen drar gärna på radion eller poppar Lasse-Stefans på hög volym.

– Jag håller alltid ett öga där Mosens plogvinge har gått, säger Jörgen.

– Det är skönt och lite mer laid back, säger Jörgen och tar upp komradion och konverserar lite med en kollega som plogar på Njurundas mindre vägar.

– Mosen är min "wingman", säger Jörgen och refererar till filmen Top Gun.

"Maverick" och "Goose" stannar till på bensinmacken i Gnarp och tar en kopp tillsammans. Kanelgifflar och svart, halvljummet kaffe är gott nog när macken är stängd och vargtimmen är slagen.

– Jag kan Statoils meny utantill, det blir mycket snabbmat under vinterhalvåret. Jag ser till att alltid ha med mig något gott i hytten, säger Jörgen och visar att det finns både mikro och kylskåp.

– Man brukar säga att det är som att ha en växelspak i vardagsrummet.

Jörgen har sin bas i Njurunda. Hans åkeri har upphandlat avtal med både kommunen och trafikverket. Företaget har två anställda som plogar Njurundas mindre vägar och gamla E4:an medan han själv tar stora plogbilen ut på E4:an mellan Sundsvall och Gnarp.

– Friheten är det bästa med yrket, svarar Jörgen efter han tänkt efter lite.

– Fast man kan ju tycka att det är en strikt rutt jag kör, så är det ändå den känslan jag känner.

Lugn och stresstålig är egenskaper man måste ha som plogbilschaufför. Det går inte fort, maxhastigheten är 45 kilometer i timmen. Om det går fortare trycker vinden upp plogvingen och stålet tar inte i marken vilket ger ett sämre resultat på plogningen.

– Under vintern tar jag ett långfinger som en hälsning, säger Jörgen och rycker på axlarna. Vi är de mest hatade på vägarna och folk är inte riktigt kloka. De kör om på insidan och de ligger alldeles för nära.

Häromveckan var han med om en trafikolycka då en ung kvinna körde rakt in i plogbilen bakifrån. Den ömtåliga salttallriken gick sönder. Bak på plogbilarna sitter många tekniska smådelar. Allt styrs med hydralik. Därför är det viktigt att ta en runda runt fordonet och se till att allt ser ut att vara i ordning. Jörgen är händig och försöker laga så mycket som möjligt själv annars drar det i väg kostnadsmässigt.

Nattetid är bästa tiden att vara ute på vägarna. Teamet försöker göra undan sin runda innan rusningstrafik. Då kan de ta sin vila om vädret tillåter, förstås.

Jourhavande planerare på Peab drift kallar ut plogbilarna till E4:an när snömängden överstiger en centimeter. Då har chaufförerna en halvtimme på sig att vara på plats. Plogbilarna är kopplade till GPS, de är alltid under bevakning, det tycker Jörgen känns tryggt.

– Om det blir en trafikolycka och föraren skyller på halka så kan Peab och Trafikverket snabbt och enkelt kontrollera hur länge sedan vi var på plats med plogbilen och saltade den sträckan, säger Jörgen.

Hela ekipaget väger 26 ton. Plogbilen kallas för kantbil, K2 på fackspråk. Plogvingen är 16 fot lång och klarar av att ploga cirka åtta meter brett.

Det var länge sedan Jörgen hade sammanhängande semester, jobbet har varit hans liv. Men för drygt ett år sedan blev han pappa till en liten Alfons.

– Det är det häftigaste som hänt mig, därför känns det jobbigt ibland när jag kör hemifrån. Vissa dagar åker jag innan han hinner vakna och kommer hem så sent att han har somnat igen, säger Jörgen och fingrar på en ring som hänger i en silverkedja ovanför ratten.

– Den här har jag fått av min sambo Britt-Inger.

Hon kör också lastbil, fast just nu är hon mammaledig. Det underlättar att de har samma yrke, tycker Jörgen. Kunskapen och glöden för yrket gör att de har förståelse för varandra.

– Om jag fick önska en sak, så är det att bilisterna blir mindre stressade och mer ödmjuka i trafiken. Jag ser så mycket tok. Facebookarna tänker bara på sig själva. Tänk om alla såg till varandras bästa så skulle det bli mycket trevligare på vägarna, säger Jörgen.