Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ständiga hot mot demokratin

/

Annons

Prästen i Luleå stift ägnade ett par decennier åt att spionera för säkerhetstjänsten Stasi. De unga östtyskar han avslöjade, som ville fly till väst, fängslades och fick sina liv förstörda.

På Kuba sitter, i skrivande stund, Kristdemokratiska ungdomsförbundets ordförande Aron Modig inlåst. I fredags nekades svensk ambassadpersonal att träffa honom. Modig var för lite mer än en vecka sedan med i den bilolycka där demokratikämpen Oswaldo Payá avled. Payá skickades redan i tonåren till arbetsläger för att ha vägrat gå med i det kommunistiska ungdomsförbundet. Så hanterar diktaturer sina oppositionella.

Mer än 20 år efter Berlinmurens fall kan konflikten mellan demokrati och diktatur upplevas som avgjord. Kommunismen föll. Estland, Lettland, Litauen och Polen är medlemmar i EU, liksom Tjeckien och Slovakien. I Warszawas vackra stadskärna ligger kommunisttidens jättekomplex sida vid sida med moderna gallerior, där unga polacker kan köpa västvärldens alla designermärken.

Demokratin och kapitalismen tycks ha segrat på bred front. Och även om en svensk ungdomspolitiker sitter inspärrad i en kommunistdiktatur, även om man läser om Syrien, Kuba och Nordkorea i tidningen, kan hoten tyckas oerhört avlägsna.

I Ryssland, på andra sidan Östersjön, är valfusket utbrett. Oppositionella fängslas. Vladimir Putins Enade Ryssland sätter agendan, också för vad som ska skrivas och sägas i media. Det smutsigaste valet sedan Sovjetunionens fall, kallade oppositionspolitiker Vladimir Ryzjkov vinterns dumaval. Oppositionspolitikern Boris Nemtsov konstaterade vid sitt Sverigebesök i november förra året: 2012 års presidentval avgjordes 23 september 2011, när Vladimir Putin meddelade att han skulle kandidera.

Efter andra världskriget lades grunden för dagens EU. Genom handel och samarbete skulle man säkra freden. Schumandeklarationen 1950, Kol- och stålunionen 1952. Fler länder anslöt sig. Folkvalda, inte soldater, skulle bygga det nya Europa.

För att ett land ska få bli medlem i EU ställs krav på demokratiska institutioner. Men vad händer om ett EU-land överger demokratin? Utvecklingen i Ungern, där yttrande- och pressfrihet inte längre är en självklarhet, förskräcker. De konstitutionella förändringarna i Rumänien likaså.

Grekiska Chrysi Avgi, Gyllene gryning, vill införa invandringsstopp och säkra gränserna med landminor. Partiflaggan är ett svart hakkors på röd botten. Partiledaren Nikolaos Michaloliakos svarade häromåret, i Atens kommunfullmäktige, på anklagelser om att använda fascistiska metoder – med att resa sig och höja armen i en Hitlerhälsning.

Hoten mot demokratin är inte avlägsna. De är inte någon annans problem. Tvärtom måste varje ny generation, överallt, vinnas för demokratin.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel
Annons