Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sundsvallsparet hemma efter terrorattackerna i Paris

Fredrik och Susanne Ekwurtzel åkte till Paris över helgen och hamnade mitt i det blodiga terrordådet.
Nu är de hemma i Sundsvall igen.
– Det känns skönt och det har blivit många kramar i dag, säger Fredrik Ekwurtzel.

När skjutningarna i Paris inleddes befann de sig på en restaurang nära deras hotell som låg 700 meter från Louvren.

Från en vän i Stockholm fick de ett sms om attacken. Därefter var det fler på restaurangen som uppmärksammat händelserna och efter en stund bestämde sig Sundsvallsparet att ta sig tillbaka till hotellet.

– Vi hörde ingenting av bomber eller skjutningar själva men när vi kom tillbaka till hotellet började vi förstå omfattningen, säger Fredrik Ekwurtzel och fortsätter:

– Det var overkligt när det bara eskalerade.

Det blev en orolig natt där sirener ideligen hördes i staden.

– Jag reagerade på konstiga ljud och höga röster, säger Susanne Ekwurtzel.

När de gick ner till receptionen på lördag morgon försökte de ta reda på om det över huvud taget var möjligt att röra sig i staden. De fick informationen att mycket var stängt men bestämde sig ändå får att ta sig ut.

De tog sig till Montemartre och kyrkan Sacre Coeur, som var öppen. Där hade militärer beväpnade med automatvapen slagit en ring runt den.

– Inne i kyrkan möttes vi av en helt annan stämning med gudstjänst och otroligt många tända ljus. Då fick jag ont i magen och kände att så många oskyldiga människor hade fått sätta livet till, säger Susanne Ekwurtzel.

– Det var också ganska öde på stan, förutom massor av poliser och militärer, säger Fredrik Ekwurtzel.

Hela tiden hade de också kontakt med yngste sonen, Gustav tolv år, som var hemma i Bydalen med farmor. Allt för att han inte skulle bli för oroad.

– Jag blev orolig att det skulle hända något mer, säger Gustav Ekwurtzel.

På söndagen tog de sig till flygplatsen i god tid och möttes av många säkerhetskontroller vilket gjorde att det kände sig trygga.

Väl hemma i Sundsvall, sent på söndagskvällen, satt Gustav och väntade på sina föräldrar.

– När de kom hem kändes det väldigt skönt, säger han.

För paret Ekwurzel var måndagen tänkt att bli en vanlig arbetsdag men det blev det inte.

– Det har blivit massor med kramar och många har också velat höra om vad vi upplevt, säger de.