Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Svensk glögg allt mindre svensk

I generationer har vi njutit samma heta, doftande dryck i advents- och juletid. Men svensk glöggtradition utmanas av nya smaker och 2009 är Sveriges vanligaste glögg inte ens tillverkad här.

Annons

– Nej fabriken i Sundsvall är nedlagd. Tillverkningen flyttas till Danmark, berättar Ingegerd Helles, informationsansvarig hos Blossa, marknadens dominerande glöggmärke.

Flytten är en följd av att Vin & Sprit har sålts till franska Pernod Ricard. Men Blossa blir kvar som varumärke och Ingegerd Helles bedyrar att smaken blir oförändrad. Kryddspriten, essensen där glöggkryddorna lösts i alkohol, görs fortfarande i skånska Åhus.

Ändå tar konkurrenterna gärna fasta på att Blossa blir aningen mindre svenskt. Mikael Ek, presskontakt hos Saturnus i Malmö:

– Någonstans är glögg förknippat med Sverige. Vi kommer kanske att betona lite mer att vi är ett svenskt familjeföretag, säger han.

Men att glögg skulle vara något typiskt svenskt avfärdas av museichef Mirja Lausson på Vin- och Sprithistoriska museet i Stockholm.

– Det räcker att åka till Finland. Där dricker man mycket ”glögi”, säger hon.

Lausson påpekar att ordet ”glögg” kommer från ”glödgat vin”. Traditionen att värma vin med kryddor finns i flera länder. Svensk glögg och tyskt glühwein är i princip sak samma.

Men grundtemat kan varieras. Hos Systembolaget finns i år cirka 35 glöggsorter, en del med originella smaksättningar som vanilj och choklad. Glögg har blivit en trenddryck, där tillverkarna måste lansera nya smaker för att hänga med.

Saturnus, med glöggmärket Tindra, har i år en variant med vit choklad och lime. Andra slår till med exempelvis hjortron och whisky. Blossa började 2003 med sin årgångsglögg. I år har den blåbärssmak, men många som ville testa hann inte. Lagret var tömt redan i november.

– Det är ju en vara som säljs bara under en kort period och vi vill inte riskera att stå med ett stort osålt parti. Ändå har vi ökat volymerna, säger Ingegerd Helles.

Samtidigt ger den knappa tillgången ett välkommet drag av exklusivitet. Glöggdrickandet har fått en allt elegantare inramning: glöggparty, glöggmingel och glöggprovning med sofistikerade tillbehör som grönmögelost, getostkräm eller thaimat på pinne.

Ändå har drycken sin begränsning, menar etikettsgurun Mats Danielsson.

– För ett mingel i affärssammanhang skulle jag inte satsa på bara glögg, säger han.

Danielssons råd är att dels alltid ha alkoholfria alternativ, dels erbjuda någon annan dryck när gästerna tröttnat på det söta. Men man behöver inte alls konstra till det, tillägger han.

– Bjud in grannarna på lite trevlig samvaro så här före jul. Glögg, mandel och russin och kanske en pepparkaka. Det räcker bra, säger han.

Och Mikael Ek hos Saturnus är inne på samma spår. Några år till fortsätter hetsen med nya smaker och sensationer. Sedan vinner traditionen, tror han.

– När man varit ute en vinterdag gillar folk att dricka vanlig glögg med mandel och russin. Det är helt enkelt gott.