Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Svensk litteratur är vid god vigör

Dagens svenska prosa är av hög klass.
Detta sagt av en som har god utsikt över den: Kaj Schueler, ordförande i den skönlitterära Augustprisjuryn. I tisdags besökte han Senioruniversitetet Sundsvall.

Annons

Han minns när han intervjuade Lars Ahlin, och nu, på nytt i Sundsvall, gick han en vandring i Ahlins fotspår. Ahlin som för övrigt fick ett av första Augustpriserna.

Kaj Schueler är tidigare litteraturredaktör och kulturchef på Svenska Dagbladet, och en av dem som varje år tar fram de sex Augustnominerade böckerna ur årets svenska utgivning. Förlagen skickar in 150, och eftersom alla inte kan läsa alla böcker läser jurymedlemmarna dem i par. Är de två överens om att boken håller måttet läggs den till den lista som alla ska läsa; om den inte håller måttet tas den bort och är de oeniga får en tredje läsare fälla utslaget.

När sex böcker är utsedda ska en elektorsförsamling av kritiker, bibliotekarier och bokhandlare, rösta fram vinnaren.

– Det är ett raffinerat system, och det gör också att vinnaren kan bli ganska oförutsägbar. Om ni hade frågat mig vem som skulle vinna 2015 hade jag sagt "ingen aning", men 2014 hade jag bestämt sagt Kristina Sandberg eller Sara Stridsberg, sa Kaj Schueler.

Däremot tycker han att det är olyckligt när Augustpriset uppfattas som en tävling. Det är en utmärkelse där författarna inte tävlar mot varandra, utan där några personer väljer efter sin smak. Att se det som en tävling om vem som har skrivit bästa boken kan få tråkiga konsekvenser. Så berättade till exempel Tom Malmquist hur grymt besviken han blev över att inte bli nominerad med sin "I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv", när både förlag, författare, medier med flera bedyrat att han säkert skulle bli det.

Med eller utan priser tycker han att tillståndet för den svenska litteraturen, om man talar prosa, är utmärkt. Den äldre generationen, som PO Enquist, Torgny Lindgren, Kerstin Ekman med flera gör fortfarande avtryck och jämsides kommer en ny generation starkt med namn som Kristina Sandberg, Lotta Lotass, Jonas Hassem Khemiri och Andrej Tichy, Flera av dem tror han kommer att leva vidare som svenska klassiker.

Vad gäller litteraturen just nu ser han några teman som många återkommer till, och som det verkar finnas en längtan efter att tala om. Dit hör autofiktionen, självbiografin i form av en roman. Det har bland andra Torgny Lindgren, Kjell Espmark och Agneta Pleijel använt nyligen.

Närhistorien, från andra världskriget och framåt, är ett annat tema, och ett tredje är skildringar av ett arbetsliv som börjar präglas alltmer av konkurrens och utslagning. Om det är något han skulle vilja se mer av är det humorn, satiren.

– Det tycks finnas en rädsla bland författare att inte tas på allvar om de använder humorn. Men vi vet ju till exempel från Hasseåtage att man kan få väldigt mycket sagt med satir, säger Kaj Schueler.

Läs mer om Augustpriset:

Augustpriset till Khemiri

Augustpriset till Kristina Sandberg