Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sverigedemokratiskan platsar inte på nyordslistan

Att publiceringen av årets nyordslista från Språkrådet sammanföll med en text i Sydsvenskan om det tvärtomspråk som Mattias Gardell kallar för "sverigedemokratiska" är säkert en slump. Inte desto mindre hänger de ihop, då de båda vittnar om det faktum att språket är i ständig förändring, och att ord spelar roll.

Annons

Sekter brukar ofta skapa egna språk för att kunna manipulera sina medlemmar. Det görs genom att ge gamla ord nya betydelser, och genom att skapa nya begrepp och uttryck som sedan upprepas väldigt många gånger tills de blir etablerade sanningar. Inte sällan är dessa begrepp av samma tvärtomkaraktär som sverigedemokratiskan.

Nyordslistan består framför allt av helt nya ord, som skapats genom sammansättningar av redan befintliga ord, eller genom låneord från andra språk. Inte minst handlar det om ord för ny teknik och nya företeelser som helt enkelt inte existerade tidigare. Men där finns även gamla ord med nya betydelser, så som "haffa" och "groupie". Dessa ord har fått nya betydelser genom att tillräckligt många personer använder dem, och det är oftast så språket utvecklas. Genom omedvetna rörelser underifrån.

Här skiljer sig både sektspråk och sverigedemokratiska så tillvida att det är en förändring/utveckling som är medveten och styrd uppifrån, av personer som har ett tydligt syfte med att förskjuta ords betydelser. Dessa språkbruk stannar ofta i begränsade kretsar, men ibland, som i fallet med sverigedemokratiska, anammas det av tillräckligt många och nästlar sig även in i offentligheten.

Det är helt klart problematiskt att argumentera för exempelvis anständighet, när ordet som i Danmark kommit att ses som en förolämpning.

I Sverige har ordet godhet i vissa kretsar fått motsvarande negativa klang.

På samma sätt devalveras kraftuttryck. Under hösten har flera ord, så som "kris" och "systemkollaps" devalverats, och det är inte en slump. Genom användandet av särskilda ord försöker politiker, opinionsbildare och andra att påverka allmänheten i en viss riktning, och genom ordval motiverar man också sina handlingar. Detta även om orden enligt SAOB skulle betyda något helt annat.

Till skillnad från vad många tror är det ingen som sitter och bestämmer över språket. Vissa försök har gjorts att införa ord i SAOL utan att allmänheten efterfrågat dem. Dessa försök har sällan lyckats. Ett exempel på det är stavningen "jos" i stället för "juice", som aldrig fick något genomslag och därför också togs bort ur ordlistan.

Därför har vi alla möjlighet att påverka språkutvecklingen, genom att välja hur vi använder orden. Personligen vägrar jag till exempel att använda ordet "Sverigevän" om personer som kallar mig för "landsförrädare" för att jag är för en generös invandringspolitik. Jag älskar Sverige, och anser mig vara väldigt vänligt inställd till det här landet som jag lever i. Därför erkänner jag inte ordet "svenskfientlig" som giltigt avseende endast personer som inte delar Sverigedemokraternas uppfattning.

Ändå kan jag tyvärr inte offentligt kalla mig för "Sverigevän" då det blivit synonymt med att sympatisera med SD. Detta för att SD upprepar ordet så ofta de får chansen, och det spelar roll.