Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ta bort vägskrället

Att förminska gamla E4 genom Sundsvall, göra Norrmalmsgatan till en enkelfil, förbättra och underlätta övergången av järnvägen, samt bygga efter kajerna är avgörande för Sundsvalls utveckling. Utveckling från industri och postindustriell stad till något annat, mer mänskligt och både mindre och större.

Större – förhoppningsvis – i antalet innevånare och i anden. Mindre i meningen gångvänlig, cykelvänlig – en flanörstad.

Och då jag pratar om Sundsvall så är det mellan Ortviken till Kuben och till Granlo, jag menar.

Om detta innebär svårframkomlighet för dem i Matfors, Njurunda, Indal eller andra delar av Sundsvalls ytterområden är det inget jag tänker på i den här diskussionen. Jag förväntar mig inte att de skall gå och cykla till stan.

Lika viktigt i det här perspektivet är hur våra andra tomma ytor i staden hanteras. Det kan väl utan underdrift påpekas att då Bolagsverkets lokaler byggdes, sov planenheten och stadsarkitekten på Sundsvall kommun. Det är en hiskelig byggnad.

Läs också: "Ett svek att inte ta bort E4".

Om vi inte passar oss så kan vi lätt hamna i samma fälla efter universitetsallén, efter kajerna, vid byggandet av ett nytt resecentrum etcetera. Jag har tidigare deltagit i en debatt om Petersvik. Jag är fortfarande emot rivningen och emot det industriella komplex man vill bygg där, men det är egentligen för långt bort för mig.

För Sundsvall (åter menar jag innerstan) är de andra ovan nämnda områdena betydligt viktigare. Detta inte minst i en bevarande synvinkel. De gamla spårvagnshallarna blev kvar på ren tur. En tysk matvarubutik ville riva och bygga där. ”Banan”-huset, de gamla verkstäderna därintill hur går det med dem? Sundvalls kommun vill köpa järnvägsstationen, hur går det med den då? Den är i och för sig skyddad, men tyvärr tror jag inte trähuset intill är det. Efter Universitetsallén finns mitt emot Emhart stora obyggda tomter och kvar står en liten grå garage- och verkstadslokal. Den har historia, tillför något, Blir den kvar?

Att inte ha kvar gamla E4 och att eventuellt minska ner Norrmalmsgatan, är självklart. Att bevara den är som att åter börja röka i bilen, tillåta viss promille i trafiken att förneka kvinnor allt annat än hemarbete och införa motbok igen. Det vill säga tillbaka till framtiden, till en tid då folkhemmet och Volvon förde Sverige framåt.

I 60 års tid har det debatterats om att föra centrum närmare vattnet, gifta staden och innerhamnen. Det var ett motiv för att projektera bron innan trafik blev ett problem. Nu har vi möjligheten och det verkar som att kringområdesboende – pendlare, veka politiker, populistiska politiker, bilkramare, vägkramare och dem som vill tillbaka till framtiden – skall få sätta agendan. Tänk på kommande generationer och ta bort vägskrället.

■■ Här hittar du fler insändare och debattartiklar.

Petter Österlund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel