Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Terrorhotet förhöjt – trots sänkning

Beslutet om en sänkning har tagits av Säkerhetspolisens chef Anders Thornberg efter samråd med cheferna för Försvarets radioanstalt (FRA) och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).
Terrorhotnivån har sänkts, från en fyra till en trea på den femgradiga skalan. Men Säpo är tydlig med att det fortfarande råder en förhöjd hotnivå, även om andra länder är mer prioriterade mål.
– Enkelt uttryckt: Sverige är inte Frankrike, säger Mats Sandberg på Nationellt Centrum för terrorhotbedömning.

Annons

Beslutet om en sänkning har tagits av Säkerhetspolisens chef Anders Thornberg efter samråd med cheferna för Försvarets radioanstalt (FRA) och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).

Vid en presskonferens vid 13-tiden poängterade både Thornberg och Mats Sandberg att hotnivån fortfarande är förhöjd. Det finns ett fåtal islamistiska aktörer som har trolig avsikt samt förmåga att utföra attentat. Men det finns inga kända attentatsplaner mot Sverige i dag, enligt Sandberg, som manar till lugn bland allmänheten.

– Man går och handlar, man går på bio, man går på fotboll. Det finns inga begränsningar, man lever det vanliga livet, säger han vid presskonferensen.

Terrorhotnivån höjdes till en fyra den 18 november förra året. Samma dag fattade åklagare beslut om att anhålla en misstänkt terrorist i sin frånvaro. Han greps, hördes, släpptes och friades från misstankarna inom loppet av några dagar. Men terrorhotnivån låg kvar på hög nivå. I en TT-intervju i december förklarade Anders Thornberg varför:

– Vi vet exempelvis inte exakt vad som hände i Frankrike och Belgien. ISIL (Islamiska staten) har sagt i uttalanden i media, och vi har underrättelseinformation som säger, att man eventuellt ska flytta kampen till Europa.

– Det finns obekräftad information om att terrorister använder flyktingströmmarna för att ta sig till Europa och Frankrike har förklarat krig mot ISIL. Vad innebär det för Europa?

Sammantaget ansåg Säpo att ett potentiellt terrordåd krupit närmare och att situationen var mer osäker än tidigare.

Magnus Ranstorp leder terrorforskningen vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han får frågan vad som egentligen förändrats i Europa sedan november 2015.

– Direkt efter attacken i Paris var det ett svårbedömt läge och många länder gick upp på tå. Det var ett akut operativt läge och precis efter attacken hade det varit oansvarigt att inte höja terrorhotnivån, säger Ranstorp till TT.

Höjningen var en signal till andra myndigheter att gå upp i beredskap. När nu nivån sänkts, tillbaka till "förhöjd nivå", har egentligen inte så mycket förändrats i sak, anser Ranstorp.

– Men man har fått lite bättre styr på att inte bli överraskad på samma sätt som i Paris, säger han.

För Säpos del rullar arbetet på som tidigare, men signalen som sänkningen ger till andra myndigheter är att de kanske kan trappa ner lite.

Av den bedömning av terrorhotet som Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) gjort framgår att vi har ett allvarligt läge i Sverige sedan självmordsbombaren slog till i centrala Stockholm under julhandeln 2010. NCT pekar också på att konflikten mellan IS och al-Qaida innebär en ökad risk och att antalet terrordåd ökat.

– Man pekar främst ut de jihadistiska miljöerna men det hade varit bra om man också nämnt någonting om de högerextrema krafterna, säger Magnus Ranstorp.

– De här grupperna har förgreningar genom Europa och man måste också vara påpasslig på den polarisering som nu sker.

Magnus Ranstorp får frågan vad som krävs för att terrorhotnivån ska höjas igen.

– Kombinationen operativa ärenden och ett stort terrordåd. Alltså att det finns svenska miljöer, eller individer, där man ser att det börjar röra på sig, samtidigt som man också har ett terrorattentat i Europa.

Det var också vad som föranledde höjningen i höstas. Säpo hade uppgifter om planer på ett terrordåd i Sverige och så skedde attentatet i Paris.

Även inrikesminister Anders Ygeman (S) poängterar att hotbilden finns kvar.

– Det innebär att vi måste jobba vidare med de åtgärder mot terrorism som regeringen har föreslagit i den nya nationella strategin mot terrorism, säger han till TT.