Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tuffa recept för den svenska skolan – Engelska Skolans grundare blickar tillbaka på 25 års verksamhet

Under mer än ett kvarts sekel har Internationella Engelska Skolan (IES) erbjudit familjer ett tydligt alternativ för en bättre utbildning i både den svenska grundskolan och i gymnasiet. Nu har grundaren Barbara Bergström författat den genomtänkta och välskrivna boken "Tough love" om sin skapelses första kvartssekel.

Hon har skrivit i nära samspel med sin man Hans Bergström, som under sin tid som chefredaktör på Dagens Nyheter drev en kraftfull kampanj mot den svenska "flumskolan".

De har kritiserat "flumskolan" för svagt skolledarskap och diffusa signaler från hela samhället om lärandet (alltså det grundläggande paradigmet för skolans uppgift). Dessutom för svag rekrytering och dålig utbildning av lärare, samt brist på arbetsro och disciplin. Chansen att göra något mer aktivt gavs med friskolereformen 1992. Barbara Bergström, med sin mångåriga bakgrund som lärare, skulle kunna starta sin egen skola efter eget huvud. Den drog igång i augusti 1993. 25 år senare har den vuxit till 36 skolor i Sverige, med 2.500 anställda och en omsättning på 2,5 miljarder kronor, trots att vägen dit varit fylld av vånda, motvind och svåra vägskäl.

Den skulle ha höga akademiska förväntningar på alla, oavsett bakgrund.

Den nya skolan skulle vara internationell till sin inriktning och träna ungdomar till att fullt ut behärska engelska språket, nyckeln till världen. Den skulle vara en arbetsplats, med den trygghet och arbetsro som utmärker en väl fungerande arbetsplats, så att lärare kunde undervisa och elever lära. Den skulle ha höga akademiska förväntningar på alla, oavsett bakgrund.

I Sverige ges alla föräldrar, utan kostnad, rätt och möjlighet att välja den skola de finner bäst för sina barn; ingen begränsning finns i tjockleken på föräldrarnas plånbok. Det är därför de icke kommunalt drivna skolorna i Sverige benämns "friskolor" och inte "privatskolor". Därmed har Sverige undvikit att få en stor sektor av privatskolor med höga avgifter, en sådan privatskola där jag själv gick och som verkade starkt segregerande.

Våra egna barn, som har en svensk pappa och en fransk mamma, har i samråd med sina föräldrar kunnat välja vilken skola de helst velat gå i. Min äldsta dotter Malin tog studenten vid Södra Latin i Stockholm, och innan dess pluggade hon ett år i Frankrike. Mellanbarnet Gabriel valde Franska Skolan och var innan dess Rotarystipendiat i Nya Zeeland. Vår yngsta dotter Isabel valde att ta studenten i Täby, där vi bor. Men hon fick tillbringa flera somrar i Frankrike på en sommarskola för utlänningar för att lära sig franska ordentligt i både tal och skrift.

Cirka 70 procent av friskolorna drivs nu i aktiebolagsform. Utan dem skulle valfriheten varit en chimär för de flesta familjer. Sverige har inte mer enskilt drivna skolor i bolagsform än andra länder. Skillnaden är att i Sverige kan alla föräldrar välja dem, utan kostnad. Med skolpeng och valfrihet gäller konkurren mellan skolorna inte priset utan erbjudandet till föräldrarna, med andra ord kvaliteten på skolan.

De stora aktiebolagsdrivna friskolegrupperna visar hög kvalitet och har enligt Skolinspektionens stora kvalitetsgranskning 2015 de bäst fungerande processerna för systematiskt kvalitetsarbete. Det finns ingen anledning att förstöra det som fungerar, anser Barbara och Hans Bergström.

Målet i svensk skola är inte att alla elever ska utveckla sina egna kunskaper så mycket som möjligt, utan skolan präglas av en strävan mot jämlikhet och en tvekan inför kunskap.

Författarna hävdar att Sverige som helhet dock inte har gjort upp med "flumskolan". Målet i svensk skola är inte att alla elever ska utveckla sina egna kunskaper så mycket som möjligt, utan skolan präglas av en strävan mot jämlikhet och en tvekan inför kunskap. Sveriges negativa avvikelser handlar om ordningen i skolan, brist på goda sökande till lärarutbildningen liksom dessa utbildningars kvalitet, svagt ledarskap i den kommunala skolan och sämre karaktärsdaning än i andra länder när det gäller uthållighet och att ta personligt ansvar för sina studier.

Det slår mig, när jag läser boken, att alla förutsättningar för en god läromiljö är uppfyllda på den Internationella Engelska Skolan och flera andra friskolor som jag känner till. Det gäller även Franska Skolan, där vår son gick både grundskola och gymnasium. Jag delar författarnas uppfattning att vi måste se skolan som en arbetsplats där alla uppför sig på ett sätt som skapar bästa tänkbara resultat för undervisning och lärande. Vi måste behandla andra som vi själva vill bli behandlade - med respekt och stöd.

Mats Lönnerblad

Barbara och Hans Bergström: Tough Love - Internationella Engelska Skolan de första 25 åren

Ekerlids förlag