Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tuffa tider för våra största elitklubbar

Häromdagen kunde ni läsa om Dragons skuld hos kronofogden. Men klubben är långt ifrån ensam om att, åtminstone stundtals, ha det tufft ekonomiskt. Vi har pratat om det ekonomiska läget med ledarna i våra största elitföreningar.

Annons

Örjan Folkesson, klubbchef GIF Sundsvall:

Senaste årsbokslut och eget kapital?

– Vi gick minus tre miljoner i fjol och redovisade ett eget kapital på 700 000 kronor.

Läget just nu?

– Som planerat, enligt budget. Publiksiffrorna är en negativ faktor, men vi har sjösatt flera tydliga satsningar.

Prognosen inför 2014?

– Vi ser ut att gå back, men kommer att lösa det. Inte uteslutet att vi kommer att få ta av vårt egna kapital i år också.

Vad är er huvudintäkt – nu och om tre år?

– Det handlar om tre ben: samarbetspartners (sponsorer), elitbidraget från Svensk Elitfotboll och publikintäkter. Sponsordelen är störst och kommer så att vara också över de närmaste åren.

Vad är fotbollens största ekonomiska utmaning?

– Att utveckla matcharrangemangen, skapa en upplevelse som gör att vi vässar oss i konkurrensen med tv-soffan.

Behöver ni sälja spelare i vinter för att göra ett positivt resultat?

– Nej, vi arbetar inte med det.

Anders Jansson, klubbdirektör Sundsvall Dragons: 

Senaste årsbokslut och eget kapital då?

– Årsbokslutet var på 350 000 kronor och det egna kapitalet 400 000. Det är ett alldeles för litet eget kapital.

Läget just nu?

– Vi säljer och kämpar för fullt just nu för att hitta mer avslut. Det är alltid en kamp för elitidrotten så det är alltid tufft.

Prognosen inför 2014?

– Mot plus. Grejar vi slutspel blir det så, grejar vi inte slutspel blir det inte så. Men det är det som är målet för oss.

Vad är er huvudintäkt – nu och om tre år?

– Samarbetspartners. Det finns andra vägar också men största biten är samarbetspartners. En arena skulle inte heller göra ont, det skulle finnas helt andra möjligheter för oss i så fall.

Vad är basketens största ekonomiska utmaning?

– Att hitta ett bättre tv-avtal som ger föreningarna bättre inkomster kontinuerligt.

Hur ska ni kunna undvika att hamna i dessa årliga djupa likviditetsproblem?

– Genom att jobba hårdare, minska kostnaderna, öka intäkterna och få periodiseringar av intäkterna. Man kan sälja mer genom att hitta nya saker att sälja i form av nya produkter och nya event.

Lars Nolander, klubbdirektör Timrå IK:

Senaste årsbokslut och eget kapital då?

– Resultatet var 600 000 kronor plus och egna kapitalet omkring tre miljoner.

Läget just nu?

– Eftersom vi gjort en rekonstruktion blir resultatet för kommande säsong väldigt högt, men det är en engångseffekt. Målet är att det operativa resultatet ska bli plus/minus noll. Lyckas vi beräknas det egna kapitalet då vara elva miljoner.

– Men det blir otroligt tufft att lyckas. Intäkterna är för låga, det är svårare att sälja på grund av att vi ramlat ut och hela marknadsläget är tuffare. Det är svårare att sälja årskort och publiksiffrorna är för låga, bara så här långt har vi gått 300 000 minus gentemot budgeterade publikintäkterna.

Prognosen inför 2014?

– Det får inte fortsätta som nu, då klarar vi inte ett nollresultat för det operativa. Vi tål ett minusresultat, men ska inte hamna där.

Vad är er huvudintäkt – nu och om tre år?

– Vi har gått från en omsättning på 95 miljoner kronor per år till en budgeterad omsättning på omkring 55 miljoner de kommande åren. Reklam av olika typer och årskort – allt som marknadssidan säljer – är den största intäkten. Sedan kommer publikintäkter och restaurangintäkter, två poster som är ungefär lika stora.

– Enligt budget förväntar vi oss att sälja färre årskort om tre år, men vi ska kunna hålla reklamintäkterna uppe.

Vad är ishockeyns största ekonomiska utmaning?

– Att kunna sälja lika mycket reklam som vi gjort, det är en jättestor utmaning att kunna ha en så pass bra produkt att vi kan ha samma intäktsnivå där.

– Sen kan jag sticka ut hakan och säga att om publikintäkterna fortsätter gå neråt så kommer inte Timrå IK att kunna satsa på att ha ett elitlag. Vi ska satsa på de yngre för att kunna satsa uppåt, men vill man göra resultat måste man ha några spetsspelare också och då behövs några miljoner till.

I samband med rekonstruktionen skrevs skulderna ner med 75 procent, har ni betalat de 25 procenten till fordringsägarna?

– Rekonstruktionen bygger på ett nytt lån och det beräknas vara klart i december. De 25 procenten ska vara betalda senast den 31 december och vi ska absolut klara av att betala samtliga fordringsägare innan dess.

Hur är likviditeten?

– Den är alltid ett problem. Hos oss kommer det i december-januari och efter säsongen är slut i april. Just nu går det runt, eftersom vi säljer så mycket på hösten och pengarna kommer in.

– Med en bättre kontrollerad ekonomi ska vi kunna undvika de djupaste dalarna. Det gäller att hålla koll på kostnaderna hela tiden och inte värva i panik i januari. Då blir likviditeten ännu sämre i april. Man kan också ha avtal där vi får fakturera i januari och sedan i april. Det är ett jobb vi har att göra tillsammans med företagen och andra partners.

Lars Svedin, vice ordförande Granlo BK:

Senaste årsbokslut och eget kapital då?

– Vårt senaste årsbokslut visade ett resultat på lite drygt 1,2 miljoner minus, 1 282 000 om man ska vara exakt. Då hamnade det egna kapitalet på 1 215 000 kronor minus.

Läget just nu?

– Vi har vårt räkenskapsår från första maj. Tittar man till sista september ligger vi cirka 800 000 upp i intäkter jämfört med samma period förra året. Nu får man alltid ta preliminärsiffror för vad de är, men man ser ju trenderna. Den ökningen gör att vi har ett plusresultat på ungefär 160 000 kronor.

Prognosen inför 2014?

– Vi måste få in cirka 1,3 miljoner mer i intäkter för att inte öka vår skuldbörda, då har vi precis samma negativa egna kapital som vi hade förra året. Sedan för att få en bättre likviditet och hamna riktigt rätt måste vi också tjäna lite pengar varje år.

– Hur det går beror på publik, intäkter och om vi går till slutspel eller inte. För oss är det jätteviktigt att vi spelar minst lika bra som i fjol, det är viktigt för sponsorer och publik.

Vad är er huvudintäkt – nu och om tre år?

– Det är sponsorer som är klart störst i dag. Tittar man på innebandyn är tv-intäkter näst intill obefintligt och det måste rimligtvis finnas ett utrymme att få mer pengar den vägen.

– Det här hänger kanske också ihop med om vi kommer att ha en ny arena i Sundsvall eller inte. Ska vi få in mer intäkter via publik måste vi kunna göra mer runt om matcherna och det är vi förhindrade att göra i dag.

Vad är innebandyns största ekonomiska utmaning?

– Tittar man på hockey och fotboll har man heltidsproffs, där är inte innebandyn. Men jag tror att innebandyn kommer att komma till det läget att spelarna kommer ha en ökad professionalitet.

Hur kunde ni gå så mycket minus förra säsongen?

– Det handlar om intäkterna, det tar för lång tid att få tillräckligt många sponsorer. Vi hade kostnader i och med att vi skulle spela i Superligan, det finns inget att banta på i en organisation med 4,5 miljoner i omsättning om vi ska driva ett SSL-lag. Vi lyckades helt enkelt inte få in de pengarna vi behövde eftersom vi blev klara för Superligan i mars och det sedan är en process att sälja in.