Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ursprungsmärkning av krogmaten väldigt ovanlig

Svenska restauranger har ingen skyldighet att informera sina gäster om matens ursprung.
I Sundsvall märks det – få krögare väljer att berätta om matens ursprung i menyn.
– Det är bra att ni tar upp det, säger Johan Modéer, ägare till Delicerano på Sjögatan.

Varifrån kommer maten? I livsmedelsbutiken har du som kund rätt att få veta. Därför är många av våra vanligaste livsmedel märkta med ursprung på förpackningen. När du går på restaurang är det en annan femma. Om du verkligen vill veta varifrån maten du stoppar i dig kommer, så får du oftast fråga.

– Ser man det ur kundens perspektiv så tycker jag inte det är bra. Jag tycker det är riktigt att man ska få så mycket information som möjligt, säger Johan Modéer.

Själv har han valt att satsa på ursprungsmärkt, lokalproducerad mat. Inköpspriset kan vara högre på högreven i hamburgarna som han köper från Västernorrlandsgården, men då finns garantier om att djuren levt sina liv på gårdar i länet sedan förts till slakt på Bröderna Jakobssons i Kramfors. Johan Modéer är samtidigt ett av få undantag i länet. I stort sett all restaurangmat vi äter till lunch och middag, på finare krogar, lunchställen, pizzerior och hamburgerbarer saknar ursprungsmärkning, riktad mot gästerna. Vi gör det inte ännu så länge, men vi skulle inte heller ha några som helst problem med att berätta varifrån köttet kommer, säger André Berglund, ägare till Rå på Nybrogatan och Udda tapas på Esplanaden.

Hans egna krogar köper utvalda bitar från grossisten Menigo, som i sin tur säljer kött från hela världen. André Berglund är samtidigt inte främmande för att ställa om till lokalproducerat.

– Det är klart att man vill göra det i framtiden, men vi har våra avtal som vi följer så länge vi har dem, säger han.

I de fall där restaurangerna i Sundsvall ändå väljer att nämna matens ursprung, så ligger fokus ofta på det lokalproducerade. Särskilt vanligt är det när på dessertostar från gårdsmejerier, som Strömmens i Ånge eller Häggby gård i Härnösand.

Ett annat exempel är sidfläsket från Vindeln, som nämns i menyn på Innergården 1891. På E-street betonas hellre vilken köttras och landet köttet kommer ifrån och där finns både fläsk från spansk Ibericogris och ryggbiff från australisk Aberdeen black på menyn.Krav-märkning förekommer också, som på Tant Ancis och Fröken Sara. MeRegeln är ändå att gästerna inte får veta något alls.

Men regeringen överväger förslag på hur gästerna ska få liknande information som i butikern, om varifrån maten kommer. I en debattartikel i Expressen skriver Per Bolund (MP), konsumentminister, och Sven-Erik Bucht (S), landsbygdsminister, att de helst vill ser frivillig märkning.

– Jag tycker det vore bra om det kom hårdare regler, säger han.

Läs också: "Krav på märkning skulle öka efterfrågan".