Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utmärkt bok om islam i dagens värld

Recension
Carl Rudbeck: Islam och liberalismen
Timbro

Annons

Medan islam regelbundet förekommer i nyhetsflödet förs sällan en seriös debatt om islam som religion och dess roll i en västerländsk demokrati som Sverige. Därför är det välgörande att läsa Carl Rudbecks Islam och liberalismen. På 70 sidor lyckas Rudbeck förklara den omaka kombinationen islam och liberalism.

Rudbecks utgångspunkt och slutsats är att de två inte går att förena. Islam kan leva sitt liv i en formell demokrati. Men liberalismens idéer om största möjliga frihet är för en troende muslim en omöjlighet, av det uppenbara skälet att islams grundidé är att det som gäller är vad som står i Koranen som är Guds egna ord. Koranen ska efterlevas men kan i mer bokstavlig mening inte tolkas: ingen kan ändra Guds ord eller ens ifrågasätta dem.

Att det ändå finns en rad tolkningar är Rudbeck noga med att påpeka: han menar att det egentligen inte finns en islam, det finns flera.

I historiska tillbakablickar visar han hur islam förändrats och att där funnits muslimska tänkare av mycket skilda slag. Islam saknar de hierarkiska system som präglat kristna kyrkor; i islam finns på det viset större frihet, både att framträda som uttolkare och vad uttolkningar får innehålla.

Samtidigt har själv kärnan förblivit intakt sedan 600-talet.

En av islams grundtankar är att Guds rike finns här. Medan Jesus förklarade att hans rike inte är av denna världen uppfattar islam vår värld som Guds. I islam finns inga kloster; den troende bör inte vända sig bort från världen för att finna Gud, så som sker i kloster.

För en muslim gäller inte vad Jesus också predikade: att ge Gud vad Gud tillhör, kejsaren vad kejsaren tillhör. Islam erkänner ingen skillnad mellan Guds rike och den mänskliga, politiska staten. Mycket präglas av vad Muhammed gjorde under sina sista år i Medina, där han mer agerade som politisk ledare än religiös förkunnare.

Därmed går islam i princip inte att förena med en liberal statsbildning som till exempel Sverige. Ska muslimer ändå leva i en sådan stat tvingas de göra avkall på vissa av sin religions påbud.

Helt omöjligt är det inte.

Rudbeck använder ett exempel från annat håll. Att ta ränta på utlånade pengar är förbjudet för en muslim. Ändå är banker i muslimska länder framgångsrika, på samma vis som muslimer inte har problem med kapitalism.

Men föreningen islam och liberalism är i grunden omöjlig, menar Rudbeck och argumenterar tänkvärt och träffande för att bevisa sin tes. Att det av denna omöjlighet utvecklas mångkulturalism ser han som en olycka och menar att så snart en mångkulturell konflikt uppstår måste liberalismen självklart segra.

Att muslimer i Europa och USA känner sig kränkta av kritik är en konsekvens av omöjligheten att förena islam och liberalism: muslimerna anser sig kränkta när det samhälle där de lever använder sig av liberalismens frihetsideal.

Ett drastiskt exempel var när ambassadörer från muslimska länder kritiserade den danska regeringen för dess liberala syn på Jyllands-Postens Muhammedkarikatyrer; enligt ambassadörerna borde regeringen ha beskurit press- och yttrandefriheten, när muslimer ansåg sig kränkta av karikatyrerna. Religionen är överordnad friheten.

Carl Rudbeck kan inte beskyllas för islamofobi, tvärtom framhåller han många av islams förtjänster. Men när han placerar islam, med sin åsiktsmässiga ofrihet och sina brutala och omänskliga sharialagar, i västerländsk liberalism framträder islam i det moderna samhället med samma rigida åsiktsbildning som på profetens tid.

Ska islam förändras och utvecklas kommer det, menar Rudbeck, att ske i de västländer där den muslimska diasporan finns i dag, inte i länder som Saudiarabien, Pakistan eller Iran där Muhammeds samsyn av religion och politik praktiseras i Guds namn.

Carl Rudbecks lilla bok är ingen debattskrift men en utmärkt kartläggning av islam i dagens värld och en lektion i muslimskt tänkande under seklerna.

Annons