Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Utställning: Handgjorda böcker om böckers design från Mittuniversitetets studenter

Bokform
19 studenter i grafisk design analyserar bokformgivning
Konstrummet, Sundsvalls stadsbibliotek, Kulturmagasinet
18 mars - 17 april

Annons

En boks omslag och formgivning är en förpackning som skickar signaler till den tänkta läsaren.

Utifrån den insikten har 19 studenter vid Mittuniversitets utbildning i grafisk design tilldelats var sin hylla, var sitt ämnesområde, i stadsbiblioteket. De har analyserat hur böcker om olika ämnen är utformade och har redovisat sina slutsatser i - givetvis - bokform. En handgjord bok av var och en berättar om deras analyser, och är förstås försedd med egenproducerade omslag.

Att ämnet psykologi designas väldigt strikt har man väl haft på känn; det är inte svårt att förstå att här är det trovärdighet, kompetens och trygghet som ska signaleras, Så ser resultatet ut också. Men att dramatik och poesi är så svartvitt och snörrätt överraskar mig - fast när jag läser Hampus Lindstrands analys tror jag honom. Särskilt dramatik, inte minst den äldre, är ju väldigt textcentrerad. Det är kanske alla ordbilderna i främst poesin som gett mig färggrannare associationer än omslaget jag ser här.

Läs mer: Ingrid Bergman-utställning i Kulturmagasinet

Däremot hade jag nog aldrig tittat två gånger åt en arkeologibok med helsvart framsida och svagt antydda figurer, eller åt en konstbok med nästan enfärgat omslag, hur signalrött det än må vara. Det blir för lite information om boken för att väcka intresse. Även om omslag med de obligatoriska fotografierna är stereotypa väcker de nyfikenhet på ämnet, och det är de ämnesintresserade som främst söker sig till sådana böcker.

Karolina Esbjörnssons "Religion med kvinnan i centrum" hade jag i stället greppat direkt och tittat närmare på. Träpärmar (vilka andra böcker har det?) och en etsad indisk bild på någon elefantgudinna hade skilt ut den från andra, liksom formatet. Och den typiska historieboken (Sandra Walther) med sina två maffigt uppblåsta segelfartyg ger mig associationer som väcker intresse. Helt oväntat är Alma Lindströms vinkel på området militärväsende: hon sökte människorna, hittade dem knappt och kallade sin bok "Killar jag gillar".

Här kan man bläddra, känna - och läsa somt man redan anat och annat som är nytt. Och det är ju det väsentligaste.

Läs mer: Ungdomar ställer ut i Kulturmagasinet