Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Var är de unga arga – nu när de behövs?

"Anger is an energy" sjöng en ung Johnny Rotten (ok, Johnny Lydon då) när det begav sig.

På punktiden, flera rockåldrar sedan.

Alltså: ilska är en energi.

Sug på den och ta en funderare över vart alla unga arga rockmusiker håller hus nu? Nu när läget är perfekt för unga arga rockmusiker att öppna käften.

Nu när ett parti som kallar sig Sverigedemokraterna piskar upp rasistiska stämningar och sprider desinformation om Sverige både i landet och utomlands – för våra skattepengar dessutom.

 SD. Sverigedemokraterna. Sverige-d-e-m-o-k-r-a-t-e-r-n-a.

Kul att de kallar sig demokrater när de ger blanka f-n i demokratiska spelregler. 

Nä, förresten. Det finns inget kul med SD.

Ilska är en energi och har varit en av de starkaste drivkrafterna i typ all populärmusik; blues, folk, americana, country, rock’n roll, punk, hip hop och…darkvawe kanske.

Ilska är en energi och de som är ilskna och gör sin röst hörd i Sverige i idag är inte unga och arga, de är, tja…gamla och vresiga?

Mest punkig i landet ju är Niklas Strömstedt, 57. Vem såg det komma?

Han gick till attack mot SD när han tolkade en Ace of Base-låt på svenska med egna texten Lyckolandet i Så mycket bättre i TV4.

Niklas Strömstedt, en välkammad svärmorsdröm till musiker och artist. Skulle jag sagt innan programmet förra veckan…

Nu? Full respekt, full beundran.

Han fick förstås anonyma näthatare och troll att gå i spinn på hatsafter och nu är både TV4 och Sveriges Radio anmälda till Granskningsnämnden.

Punkigt som fan, faktiskt, och ett kvitto på att han betyder något på riktigt.

Ulf Lundell (i vars band Niklas Strömkvist ingick förr) har rasat offentligt mot SD-pöbeln, liksom Mikael Wiehe och schlageroperastjärnan Malena Ernman. Timbuktu gjorde en ironisk travesti på SD:s flygblad och Henrik Schyffert har bjudit på offentligt SD-motstånd på och i sociala medier.

Men frågan kvarstår.

Var är de unga arga musikerna och artisterna som borde vara angelägna för den generation som växer upp nu?

Var är de unga och arga nu när de behövs som mest?

Det är fullt möjligt, till och med troligt, att det finns unga, arga radikala grupper i hiphopens subgenrer men om de inte syns och hörs utanför sina komfortzoner, sina communitys och hoods, gör de rätt lite nytta.

Till sist: 

Okej då. Journalisten/författaren Tore S. Börjesson (på Dagbladet på 80-talet) kan vara den enda som såg Niklas Strömstedts punkiga potential. För fem år sedan kallade han honom Sveriges Keith Richards i Aftonbladet.

Respekt.