Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Var går Medelpads gräns västerut?

FRÅGA: Hej! Ursprungligen hörde möjligen inte Överturingen-Länstersjön till Medelpad, men vid länsindelningen följde de med och i min generation har vi alltid inkluderat detta område i landskapet. Nu har någon \"kartforskare\" hittat det urspungliga och allt fler kartor skär bort det hörnet, till exempel väderkartor. I Medelpadsfloran håller vi kvar vid att Överturingen tillhör Medelpad. Vad anser du om Medelpads gräns i väster?
Håkan Lindström, Granlo

SVAR: Turingsbyarna, Över- och Ytterturingen, har en lång och spännande historia. Det här är en gammal gränsbygd, inte bara mellan landskap och län, utan en gång i tiden gick här också riksgränsen mellan Norge och Sverige. Turingen tillhörde Jämtland och därmed Norge.
År 1643 inledde Sverige ett krig mot Danmark-Norge. Strategin drogs upp av rikskansler Axel Oxenstierna: ett mål var att få slut på den danska Öresundstullen, och ett annat att erövra territorium från ärkefienden. De svenska gränserna var sårbara för framtida danska anfall, men nu stod Sverige militärt och ekonomiskt starkt efter framgångarna i Trettioåriga kriget och ville därför ta chansen att försvaga Danmark-Norge.
Den 7 mars 1644 bröt den svenske översten Herman Fleming upp från Borgsjö och tågade med sina mannar västerut genom Haverö mot gränsen, dit de nådde på kvällen. Men det var först uppe vid kyrkan i Brunflo några dagar senare som det kom till regelrätta strider. Över 70 soldater stupade, de flesta på den norsk-jämtska sidan.
Utan att gå in på alla detaljer så kan man konstatera att svenskarna lyckades ockupera Jämtland under en tid, för att sedan tvingas retirera några månader senare. Det var spänt kring gränsen, och på båda sidor förberedde man sig för ett fortsatt krig.
Men i söder gick det sämre för danskarna, och efter fredsförhandlingar i Brömsebro 1645 avträddes landskapen Jämtland, Härjedalen, socknarna Särna och Idre samt öarna Gotland och Ösel till Sverige. Dessutom fick Sverige Halland på 30 år.
För invånarna i Turingen innebar det att gränsen mot Medelpad inte längre var en riksgräns, men landskapsgränsen bestod. Kyrkligt sett hörde byborna till Rätans socken i Jämtland, fast från 1689 hade de också rätt att besöka gudstjänsterna i Haverö kyrka en bit österut på Medelpadssidan.
På en karta från 1771 ser man tydligt hur landskapsgränsen mellan Jämtland och Medelpad skär rakt igenom området. Det är lantmätaren Johan Törnstens detaljerade \"Geographisk Charta öfwer West:Norrlands Lähn\", och där har han dragit gränsen ungefär mittemellan \"Öfre Töringen\" och kyrkan i \"Hafrö\".
Jämtland var en del av Västernorrlands län ända fram till 1810, men bildade då ett eget län med Östersund som residensstad. Turingen i Rätans socken blev därmed del av Jämtlands län. Men 1891 överfördes Turingen och några andra närliggande byar till Haverö socken, och blev därmed en del av Västernorrlands län i stället. Hänger ni med?
Turingen blev alltså västernorrländskt i kyrkligt och administrativt hänseende, fast den historiska landskapsgränsen låg fast. Turingen var fortfarande en jämtländsk by. Gränsen går precis öster om Ytterturingen vid ett röse som kallas för \"Baggbacken\".
Talar man om landskapet Medelpad så är det alltså riktigt att utesluta Över- och Ytterturingen på kartorna. Gör man däremot en karta över församlingar eller kommuner i Medelpad måste området finnas med som en självklar del av Haverö socken och Ånge kommun. Landskapsgränsen kan inte ändras, men kanske vill Turingenborna hellre kalla sig medelpadingar än jämtar? Det är en annan sak.