Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Var kommer predikstolen ifrån?

Jag ska guida turister i Stöde till sommaren och har en undring om kyrkans predikstol. Det finns uppgifter om att den hör hemma i Sundsvalls kyrka, men stämmer det?

Eva Groth

 

Det verkar inte ha varit ovanligt att kyrkoinventarier flyttades runt mellan socknarna på 1600- och 1700-talen. I just det här fallet rör det sig om en intrikat köp- eller byteskarusell vid mitten av 1700-talet, om man får tro konsthistorikern Henrik Cornell, som var en av Sveriges främsta kännare av kyrklig konst (och dessutom född i Sundsvall).

I sitt stora arbete om Sveriges kyrkor beskriver Cornell Medelpads olika kyrkobyggnader, även de som numera är försvunna. Sundsvalls första kyrka låg vid Åkroken där staden grundades 1621. När staden flyttades österut 1648–1649 uppfördes en ny kyrka på den tomt där Stadshuset är beläget i dag. Virket hämtades delvis från den ursprungliga kyrkan och hela konstruktionen var av trä. I denna Sundsvalls andra kyrka fanns en predikstol som var tillverkad cirka 1650 av Nils Nilsson från Näs. Kyrkan höll på att stryka med i stadsbranden 1681. Det berättas att byggnaden ”stor skada lidit”, men den kunde repareras.

Nästa fara hotade 40 år senare när ryska trupper härjade den norrländska kusten. Staden brändes ned, med undantag av kyrkan som fienden skonade. Nu var byggnaden ändå så pass sliten att invånarna helst ville bygga nytt. Från början tänkte de sig en ny träkyrka på samma tomt, men när bygget väl kom igång 1737 hade planerna blivit mer storvulna. En stenkyrka skulle uppföras på åsen väster om stadens centrum (på samma plats där kyrkan finns än i dag).

Kyrkobygget drog ut på tiden av olika anledningar, bland annat blev valvet felkonstruerat, och först 1753 kunde det nya templet invigas. Kyrkan var ritad av slottsarkitekten Carl Hårleman och fick namn efter drottning Lovisa Ulrika (hon som var gemål till kung Adolf Fredrik, som enligt anekdoten föråt sig på semlor, ni vet).

I denna kyrka fanns en ny predikstol, tillverkad 1737 av Olof Geting och skänkt av Sivert Bistedt. Därför behövdes inte den gamla predikstolen från 1600-talet. Enligt Henrik Cornell såldes denna därför 1760 till Stöde för 120 riksdaler.

I Stöde hade man nämligen rivit den intressanta medeltidskyrkan, och i stället byggt en ny och större åttakantig stenkyrka som var klar för invigning 1759. I stora drag blev inredningen helt ny, fast man sparade förstås många av de äldre värdefulla inventarierna, bland annat den intressanta dopfunten i gotländsk kalksten från 1200-talet och de medeltida helgonskulpturerna. Den gamla predikstolen från 1674 ville dock Stödeborna inte ha kvar; den ansågs inte tillräckligt fin för den nya kyrkan. I stället tog alltså församlingen över Sundsvalls gamla predikstol och lät förmodligen ”piffa” upp den i tidens rokokostil.

Men vad hände då med Stödes gamla predikstol? Ja, i samma veva fick Sundsvall förmedla denna vidare till det charmiga kapellet på Brämön, där den fortfarande finns att bese. Predikstolen från Stöde är mycket trevlig, marmorerad i blågrönt med utskurna sittande evangelister och räfflade kolonnetter. Dessutom finns olika inskrifter, bland annat av evangelisternas namn.

Hänger ni med? Predikstolen från Sundsvalls gamla kyrka flyttades alltså 1760 till Stöde nya kyrka, samtidigt som Stödes gamla predikstol flyttades till Brämö kapell. Och Sundsvalls nya kyrka fick en ny predikstol, som sedermera slukades i branden 1888.