Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vård i stället för dödshjälp

På Mellannorrlands hospice vårdas människor i livets slutskede.
Där är förhållningssättet kristallklart. God vård och smärtlindring är vad svårt sjuka behöver. Inte aktiv dödshjälp.

Annons

Matthias Brian är läkare, med palliativ medicin som specialitet, på hospice. Han reagerar på hur SMER förskjuter begreppen när det gäller palliativ sedering, en behandling som i princip innebär att patienten sövs ned för att inte behöva lida och som i dag används under den allra sista tiden i livet om plågorna blir för stora.

Nu föreslår SMER att patienten ska ha möjlighet att begära palliativ sedering fastän de inte är omedelbart döende. Det är en glidning som inte är bra, säger Matthias Brian.

Han tar personligen starkt avstånd från aktiv dödshjälp och det är också den norm som hospice arbetar utifrån.

En av vår kulturs högsta principer är att du inte ska döda. Jag är väldigt, väldigt kritisk till aktiv dödshjälp, för vårt syfte är att lindra.

Matthias Brian hävdar att det är människor som inte får en bra lindring som efterfrågar dödshjälp. Men även han har mötts av önskemålet från döende några gånger.

Ofta är det från personer med aktivt pågående svåra smärtor eller andnöd. Om man hjälper dem med symptomlindring försvinner tankarna. Nästa dag sitter de uppe vid bordet och äter något gott och tycker att det känns ganska bra.

Vi behöver förstärka kompetensen för dem som arbetar med palliativ vård så de möter människorna på rätt sätt och ger dem lindring.

Inom läkarutbildningen utgör den palliativa delen omkring fyra timmar till en dag. Sedan finns det kortare frivilliga kurser. Till våren ska dock Umeå universitet starta en särskild kurs i ämnet. Men kunskapsnivån ligger generellt för lågt, anser Matthias Brian.

Han ifrågasätter också förfarandet att fråga friska människor om det är rätt med dödshjälp och att det är de som för debatten. För när det kommer till gästerna på hospice som är i livets slutskede är det väldigt sällan som frågan kommer upp.

Men vi pratar mycket om existentiella frågor och livsfrågor för själva döendet är ett lidande i sig. Fast för en del är det även positivt.

Att lagstifta om rätt till aktiv dödshjälp anser Matthias Brian skapar en risk för att vissa grupper kan bli utsatta för press, till exempel kan de anse sig utgöra en belastning för anhöriga eller samhälle.

Den aktiva läkarhjälp vid självvalt livsslut som är tillåten i Nederländerna har skapat problem inom läkarkåren där. Läkare som givit den avgörande sprutan mår dåligt efteråt.

Där finns också ett stort mörkertal kring hur många som verkligen fått den aktiva läkarhjälpen för att avsluta sina liv. Alla fall ska rapporteras till myndigheterna men det görs inte, och det är inte en bra utveckling.