Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Världsvan forskare med globalt intresse

Intresset för miljöfrågor, jämställdhet och social rättvisa tog Johanna Bergström från Alnön ut i världen. Efter att ha avlagt sin doktorsexamen i Storbritannien är hon nu tillbaka på hemmaplan.

Annons

Johanna Bergström visar vägen till sitt nya rum på Mittuniversitetet och plockar där fram avhandlingen ur bokhyllan. Efter flera års forskning är allt äntligen klart, och i somras skedde promoveringen vid University of Warwick i brittiska staden Coventry.

– Nu ska jag försöka få något av min forskning publicerat. Sedan får jag se hur jag fortsätter, säger hon.

Till en början ska hon föreläsa i två kurser vid avdelningen för samhällsvetenskap på Mittuniversitetet. Båda har kopplingar till hennes färska forskning: global politik och genusvetenskap.

För fem år sedan inleddes arbetet med avhandlingen då Johanna fick ett stipendium genom det EU-finansierade programmet Erasmus Mundus, som har stipendier för master- och forskarutbildningar.

Och forskningsområdet hade hon tidigt klart för sig.

Under en tid bodde Johanna i Centralamerika, främst i Guatemala, där hon jobbade som fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen och senare som programassistent på UN Women. Det var också där hon träffade sin blivande man, som nu bor i USA.

Hon var mycket ute på fältet och jobbade i byar, och fick därmed stor inblick i hur folket lever. Då väcktes ett intresse för att titta på hur handel mellan till exempel EU och länder i Centralamerika kan slå mot olika grupper.

Hon ville undersöka det ur ett feministiskt och intersektionellt perspektiv, det vill säga att hon inte tittade på kvinnor som en grupp utan vägde in faktorer som social klass, etnicitet och var de bodde. Johanna upptäckte att det fanns en tydlig skillnad i hur man såg på olika begrepp.

– Jämställdhet och hållbar utvecklig ska finnas med i alla EU:s politiska områden, även inom internationell handel. Men det visade sig att EU:s definition av jämställdhet och hållbar utveckling inte är så omfattande. Då är det lättare att kombinera med frihandel.

– Samtidigt är hållbar utveckling nästan ett knäppt begrepp för ursprungsfolket i Guatemala. De talar i stället om buen vivir, som närmast kan översättas gott leverne eller livskvalitet. Det är inte bara fokus på individen, utan en kollektivitet som innefattar moder jord. Och i stället för genus pratar de hellre om kvinnors värdighet.

Vad tror du att det kan leda till i förlängningen?

– Jag tänker att konflikterna ökar när man har så skilda synsätt. Särskilt i dessa tider med frågor om miljö och klimatpåverkan. Samma typ av konflikter finns ju även i vår del av världen, till exempel när det gäller Arktis.

Ju mer Johanna berättar om sina erfarenheter desto mer påtagligt blir hennes brinnande intresse för den här typen av frågor.

Det började redan under uppväxten i Grönviken på Alnön.

– Min familj på pappas sida har hållit på med småskaligt fiske. Det i kombination med att jag växte upp nära naturen gjorde att jag blev intresserad av miljöfrågor. Social rättvisa och feminism var jag intresserad av redan på högstadiet. Jag gick till Kulturmagasinet och lånade alla böcker som fanns inom de områdena.

Och det som verkligen kom att ge henne nya perspektiv var studietiden på ett internationellt collage i Norge. Med 200 elever från 85 olika länder var varje dag en lärdom.

– Det har påverkat mig jättemycket, och jag har kompisar från väldigt många olika länder. Det har fått mig att inte känna något hinder att prata med folk, oavsett var de kommer ifrån, säger Johanna.