Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Varnar för dyster utveckling: "Inkomstklyftorna kan få samhället att brista"

Lönerna hålls igen för lågavlönade på Bolagsverket medan chefernas löner drar ifrån.
Det är till viss del en spegling av utvecklingen i landet.
I inget annat västland har inkomstklyftorna ökat så mycket sedan 90-talet som i Sverige enligt OECD.

Annons

Vi har berättat hur handläggare på Bolagsverket har en löneutveckling som är sju procent sämre än på övriga statliga bolag, samtidigt som chefernas löner är 10–30 procent högre än det statliga genomsnittet.

– Så här ser samhället ut i dag. Man lägger på cheferna en massa pengar så att de får ett lyft och sen håller man tillbaka lönerna för dem som jobbar i produktionen. Sen när det går dåligt för företaget så sitter cheferna kvar med sina bra löner och bonusar, men då måste man plötsligt sparka folk i produktionen, säger Johnny Karlsson, förhandlingsansvarig för Seko på Bolagsverket.

Att de rikaste blir allt rikare och klyftorna ökar till dem som har sämst inkomster är en utveckling som har pågått i Sverige sedan 1980-talet.

– Det här kommer att brista till slut. Jag tror vi är på väg mot ett farligt läge. Till slut kommer vi bara ha botten och toppen, men vi kommer inte att ha något mellanskikt. Det blir klasskillnader och vi är kanske till slut är tillbaka hur det såg ut på 30-talet och 40-talet, säger Johnny Karlsson.

Och kanske är vi redan där.

Enligt en studie från OECD har den rikaste procenten av Sveriges invånare tredubblat sin andel av de totala inkomsterna sedan 80-talet. Därmed ligger man i dag på samma nivåer som på just 40-talet.

En rapport från LO i våras visar att medelinkomsten på 16,7 miljoner kronor per år för de 50 verkställande direktörer i de största bolagen i Sverige motsvarar vad en industriarbetar med 335 000 kronor om året tjänar under sin livstid.

– Och man ser hur utvecklingen yttrar sig i att till exempel många prioriterar bort att gå till tandläkaren på grund av kostnaderna, säger Britt-Marie Ståhl Olsson, ordförande för LO-facken i Medelpad.

Vad är de allvarligaste konsekvenserna?

– Det är att klyftorna i samhället ökar, säger Britt-Marie Ståhl Olsson.

Ett annat exempel är att privata sjukförsäkringar också ökar kraftigt i Sverige. Om allt fler köper sin trygghet privat riskerar det i sin tur att bidra till att intresset minskar för att bidra till det gemensamma trygghetssystemet.

– Och en annan grej är de här privata inkomstförsäkringarna. Där kan det också bli en klassklyfta. De fackförbund som har pengar köper den här försäkringen medan andra kanske inte har råd, säger Britt-Marie Ståhl Olsson.