Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars vill återställa bortglömd sevärdhet – en historisk stenvalvsbro

VId en översvämning för 16 år sedan rasade den över hundra år gamla stenvalvsbron vid Gammelbodarna. Men nu är det dags att återställa den. – Flera timmar med en grävmaskin och en kunnig pusselläggare är nog vad vi behöver, säger Lars Qvarngård från byalaget som vill återställa bron.

Annons

En träbro är byggd över resterna av stenvalvsbron.

Vid Gammelbodarnas fäbodar, mellan Åse och Marktjärn, står en bortglömd sevärdhet, den historiska stenvalvsbron. Eller stod, snarare, för vid en översvämning 2000 rasade den. Kommunen har byggt en träbro över ruinerna, men nu vill lokala krafter pussla ihop sin sevärdhet.

– Jag ska försöka få fram ett kostnadsförslag för vad det skulle kosta att återställa bron. Sen ska kommunen förhoppningsvis ta upp frågan på deras möte i september, säger Lars Qvarngård, som för byalaget i Hammar Kommsta Rågsta jobbar med frågan.

Läs mer: Bortglömda sevärdheter – underverket i Hermanboda

Gediget arbete med en grävmaskin kommer inte räcka för att kunna plocka bort träbron som kommunen ersatte stenvalvsbron med, tror Lars Qvarngård.

– Man måste få tag i någon som kan hantverket också. Stenhuggare och så finns det kanske inte så många längre, säger han.

Ett svårt projekt, som försvåras ännu mer. Sedan bron rasade har stenarna bron bestod av legat i ån. Ingen vet om stenarna ens går att sätta ihop till en bro igen.

Lars Qvarngård har kontaktat Länsstyrelsen, som lät en arkeolog titta på broresterna.

– De kan tänka sig att bidra ekonomiskt om någon annan tar majoriteten av kostnaden. Men de prioriterar inte bron eftersom de menar att den inte har fornlämningsstatus, säger Lars Qvarngård.

Översvämningen för 16 år sedan gjorde att bron rasade ner i ån.

För att något som ska räknas som fornlämning måste det finnas bevis på att det är uppfört före 1850.

”Jag har inte hunnit göra så mycket efterforskningar, men än så länge finns det inget äldre belägg för bron än 1911”, skriver John Molin, antikvarie/arkeolog på Samhällsbyggnadsenheten, i ett mejl.

– Den gamla landsvägen som går över bron är ju från 1700-talet, men jag vet inte. Kyrkorna har ju fått K-märkning i alla fall, säger Lars Qvarngård.

Läs mer: Akut läge för anrika Vikbron

Byalaget hoppas att kommunen kommer att hjälpa till med restaureringen på något vis, kanske genom bygdemedel så att byalaget själva får ansvara för arbetet.

Oavsett hur pengarna för att anställa någon med kunskapen för att återställa bron kommer in kommer mer frivilliga arbetstimmar att krävas, är Lars Qvarngård säker på.

– Än så länge har jag väl lagt 20 eller 30 arbetstimmar på det här. Och mer kommer det att bli, säger han.

Mer läsning

Annons