Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konkurrensen om flyktingungdomar hårdnar: "Boendena vill väl inte förlora en inkomstkälla"

Tillströmningen på ensamkommande flyktingbarn och ungdomar sinar. När kommunerna nu vill ta hem ungdomarna till sina egna boenden känner de sig motarbetade av vissa privata boenden.

Annons

Tidigare artikel: Totalstopp på ensamkommande flyktingungdomar: "Vi har inte fått några nya sedan januari"

Under rekordåret 2015 kom över 35 000 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige. Nu, sedan asylpolitiken skärpts, så har det hittills i år bara kommit drygt 1 600 ensamkommande. När det nu lugnat ner sig så börjar kommunerna flytta hem de ensamkommande barn och ungdomar som de tvingats placera i andra kommuner på grund av platsbrist.

– Ibland är det gode männen som strider för att de anser att ungdomen etablerat sig. Men ibland är det faktiskt också boendena som försöker att hålla kvar dem hos sig, säger Christina Nordkvist, enhetschef för ensamkommande på Socialtjänsten i Sundsvall.

Vissa boenden vill hålla kvar flyktingungdomarna hos sig, enligt socialtjänsten.

Det öppnades rekordmånga nya HVB-hem och förstärkta familjehem under 2015. Men när kommunerna får färre ensamkommande vill de försöka ta hem dem till sina egna kommuner och egna kommunala boenden.

– Många av boendena är seriösa och hjälper till att peppa ungdomen inför en flytt andra är enligt min mening inte lika seriösa. Det är klart att många har investerat i fastigheter och de vill väl inte förlora en inkomstkälla heller, säger Christina Nordkvist.

Läs också: Många HVB-hem för flyktingungdomar oseriösa – nu rensas de bort

Även Sollefteå kommun har märkt av ett motstånd när de ska ta hem ensamkommande.

– Ja vi har upplevt några fall. Vi har hört om ungdomar som mutats att stanna, vi vet inte säkert i våra fall men har sett tendenser på att det kan vara så. Då handlar det om att ungdomar haft ovanligt mycket fickpengar och att de får mycket saker. Det är klart att får de en massa saker så vill de ju stanna kvar, det förstår ju var och en, säger Maria Lindsbo, individ- och familjeomsorgschef i Sollefteå.

I de fall de valt att ta hem barnen beror det enligt Maria Lindsbo på att de nu kan bereda plats på hemmaplan, eller att boendet varit oseriöst. Till exempel att de inte haft kompetent personal eller att de tagit orimligt mycket betalt.

I de fall kommunerna upplever att de motarbetats när de ska ta hem barn och ungdomar så kan det handla om att barnet eller ungdomen tror att de ska hamna i urskogen när de kommer till länet.

– De tror att det inte ens finns några skolor eller någon vård här, att de ska hamna mitt ute i skogen. Vi informerar då om att Sundsvall är en av de större städerna i Sverige och att vi har ett universitet. Då brukar de bli lugnare och oftast när de väl flyttar så är det som att inget hänt redan efter några dagar. Det har gått jättebra, säger Christina Nordkvist.

Det är det här hon önskat att boenden hade kunnat hjälpa till med. Göra barnen och ungdomarna trygga inför en flytt och ge dem rätt information.

Härnösand har också haft problem med boenden, men i deras fall är det ungdomen som själv valt att sticka till Stockholm eller Göteborg för att de vill bo i en storstad. Väl på plats har de erbjudits att bo på ett HVB hem eller i ett familjehem.

– Det gör det svårare för oss när de erbjuder ungdomen att bo där, då kan vi inte använda det argumentet när vi ska få hem dem, att de inte har någonstans att bo, säger Helene Brännström.

När det gäller att flytta ungdomar till hemkommunen så har kommunerna rätt rent juridiskt att göra flytten, även om barnet eller ungdomen etablerat sig i den andra kommunen. Det finns det en kammarrättsdom på. Men kommunerna i länet väljer att göra lite olika.

– Har ungdomarna etablerat sig då flyttar vi inte på dem, säger Johan Vikström, chef för ensamkommande på socialtjänsten i Timrå.

Inte heller Ånge eller Kramfors planerar att ta hem sina ensamkommande. Örnsköldsvik vill ta hem sina ensamkommande så fort de fått lämpliga lokaler och Sundsvall tar hem alla om det inte finns ett särskilt vårdbehov de inte kan uppfylla.

– Vi har rätt att göra det, vi gör så klart alltid en individuell bedömning. Men då ska det vara speciella skäl för att de ska få stanna. Att de hellre vill bo i en storstad är inte ett giltigt skäl, säger Christina Nordkvist.

Läs också: Sollefteås kommuns ålderbestämning av ensamkommande ska upp i kammarätten

IVO, inspektionen för vård- och omsorg får klagomål från båda sidor, både kommuner om att boenden motarbetar deras hemtagande av barn och ungdomar. Men de får också klagomål från tillexempel gode män som anser att kommunen gör fel som tar hem den ensamkommande och där med river upp deras tillvaro.

– Vi lägger oss inte i själva beslutet. Vi tittar bara på om utredningen gjorts på ett korrekt sätt från kommunens sida, säger Britta Eriksson, enhetschef för tillsyn av HVB, IVO avdelning Nord.

Mer läsning