Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mobila asylhälsoteam i gång ett år efter akuta krisen – men behovet har minskat

Artikel 2 av 2
Ett år sedan flyktingströmmen
Visa alla artiklar

De hade behövts för över ett år sedan under den största flyktingströmmen, men nu är de till slut igång. De mobila teamen som ska avlasta hälsocentralerna i länet. Men bristen på nyanlända gör att de nu får tänka om.

Annons

Läs också: Mobila team ska stärka vården för asylsökande: "Ska minska trycket på hälsocentralerna"

Under den mest akuta flyktingkrisen förra hösten gick många små hälsocentraler i länet på knäna. Gemensam nämnare för de som hade det tufft var att de fått ett flyktingboende i närheten och därmed många fler patienter än de hade kapacitet att ta emot.

– Det var det som var syftet med att inrätta de mobila teamen, för att avlasta hälsocentralerna och oss på asylhälsan. De skulle åka ut och ta alla hälsokontroller, säger Bitten Rödén, sjuksköterska på asylhälsan i Härnösand.

Migrationsverket har som krav att alla nyanlända ska hälsoundersökas inom fyra veckor från ankomst, alla barn inom två veckor. Något som för många var omöjligt att uppfylla. Bitten Rödén minns många sena kvällar förra hösten.

– Ingen hade en aning om att det skulle bli så fruktansvärt mycket. Det kunde vara 30–40 patienter på en dag, många gånger kunde man inte stänga och gå hem förrän åtta på kvällen. Det var fullsmockat i mitt lilla mottagningsrum och i korridoren utanför, säger hon.

Det var efter nödropen från hälsocentralerna som idén kom med ett mobilt team som ska åka ut till flyktingboendena och göra hälsoundersökningar på plats. Så att hälsocentralerna kunde ägna sig åt sin ordinarie verksamhet.

Men det har tagit tid att sjösätta organisationen och att rekrytera. Nu är teamet som utgår från Härnösand och teamet i Stöde i gång. Ett team i Kramfors håller på att startas upp och det ska täcka även Sollefteå och Örnsköldsvik.

Bitten Rödén, sjuksköterska, asylhälsan och Rita Karlsson, distriktssköterska mobila teamet.

Men teamen hade behövts 1,5 år tidigare. Nu när teamen äntligen är igång, då har behovet nästan försvunnit.

– Det beror på att det inte kommer så många nya flyktingar nu och de som flyttar hit från andra boenden till länet har ofta redan gjort hälsoundersökningar, säger Rita Karlsson, distriktssköterska i mobila teamet.

I de mobila teamen finns nu rekryterat sjuksköterskor, undersköterskor och en gemensam läkare. Bland personalen finns kunskaper bland annat i arabiska, persiska och dari.

När teamen inte är ute så hjälper de till inne på mottagningarna. Men att deras tilltänkta arbetsuppgifter i det närmaste har upphört innebär inte att teamen läggs ner igen. Tanken är att man ska kunna göra andra saker i stället och om flyktingströmmen tilltar igen, då är man beredda att gå tillbaka till hälsoundersökningar.

– Ja vi ska nu ändra litegrann på vår inriktning. Vi ska i teamet som utgår från Härnösand försöka jobba mer med förebyggande vård. Det kan vara information om kost, rökning, barnsäkerhet och andra förebyggande hälsofrågor, säger hon.

Finns behovet fortfarande för uppsökande verksamhet då?

– Ja visst, det är många som inte vet hur svensk sjukvård fungerar. Många dyker inte upp vid kallelser. Vi kan informera om hur vården fungerar här, säger Rita Karlsson.

Hälsocentraler och asylmottagningar har också fått ta emot många flyktingar som mår dåligt. En del lider av posttraumatiskt stressyndrom efter krigsrelaterade upplevelser. Andra mår dåligt av själva flykten och därför finns ett stort behov av stöd.

– Jag brukar ha stödsamtal också eftersom vi får vara lite allt i allo vi som jobbar med flyktingar. Det är bara i extrema fall som vi kan skicka dem till psykiatrin i Sundsvall, säger Bitten Rödén.

Därför rekryteras nu också en kurator till mobila teamet så att de också ska kunna hjälpa till med stödsamtal där behovet finns.

Alla artiklar i
Ett år sedan flyktingströmmen