Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bidrag till skolor orättvisa: "Vi vill hitta ett bättre sätt att fördela våra pengar"

Vissa skolor i Sundsvall går flera miljoner med vinst, andra flera miljoner back. Nu vill politikerna hitta en mer rättvis modell, vilket kan innebära en omfördelning av pengarna.

Annons

Insändare: Skolan har problem som måste tas på allvar

Skolorna får en elevpeng för varje elev på sin skola, men bara 85 procent är fast, resterande 15 procent kallas strukturbidrag och baseras på om eleven går i ett skolområde med tuffare socioekonomiskt läge.

Enligt dagens modell får skolor i områden där fler föräldrar är lågutbildade, fler går på socialbidrag och där en större andel föräldrar har utländsk härkomst, högre strukturbidrag.

Men det har visat sig inte ge en helt rättvis fördelning.

– Vi har fått indikationer från förvaltningen på att vi kanske inte mäter rätt faktorer och när deras utredning är klar vill vi se över det så vi hittar ett bättre sätt att fördela våra pengar, säger João Pinheiro, ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

João Pinheiro, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall.

Ledare: Marcus Bohlin: Klassresan börjar i klassrummet

Tre ekonomer på barn- och utbildningsförvaltningen arbetar nu med att få fram ett förslag på en rättvisare modell. Svagheter de hittat är bland annat faktorn utländsk härkomst. Där i princip elever som har föräldrar födda i Norge skulle generera ett högre bidrag, eller elever som är födda i Sverige. João Pinheiro menar att det kanske skulle vara bättre om den faktorn istället skrivs om för att rikta sig mot nyanlända.

Ett annat problem är att pengarna inte går direkt till de elever som har behov av dem, utan direkt in i den vanliga budgeten.

– Vi har sett att mer pengar inte innebär ett bättre resultat. Ibland blir det tvärtom, vi måste se till att pengarna används på rätt sätt, säger João Pinheiro

Men politikerna i nämnden är inte helt eniga om hur strukturtillägget borde omfördelas. Elin Nilsson (M) är oroad att den faktorn som väger in hur många som har socialbidrag i ett område, ska tas bort.

– Jag tror att den har större betydelse än man kan tro. Däremot tror jag att föräldrar med låg utbildningsbakgrund inte alltid behöver betyda att eleven inte får hjälp hemma, säger hon.

Elin Nilsson (M), oppositionsledare i barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall.

En faktor som inte finns med i dagens strukturbidrag är om eleven har ett neuropsykiatriskt funktionshinder som adhd eller autism. Det beror på att skolorna kan söka enskilda bidrag för det. Bidrag som är knutna till varje elev. Men i ekonomernas enkät till skolorna visar det sig att det många gånger är en viktigare faktor för om en elev lyckas eller inte lyckas än de andra tre faktorerna. Särskilt på gymnasienivå.

Elin Nilsson (M) tycker också att det borde ingå i strukturbidraget om skolor har särskilt många elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Även om det finns bidrag att söka för varje elev med funktionshinder.

– Många skolor jag pratat med har inte fått ut den enskilda bidraget för att de ligger på minus. Det flyttas redan bort elevassistenter från de här eleverna, det är inte okej. Det är viktigt att de här eleverna får stöd tidigt om det ska ge effekt, säger hon.

Enligt Lars Karlstrand, skoldirektör i Sundsvall så stämmer det inte att skolor inte fått ut sina bidrag på grund av att de ligger på ett minus i budgeten. Alla skolor har fått sina beviljade pengar utbetalda.

■ ■ För mer nyheter från Medelpad varje dag – följ ST.nu på Facebook.

Mer läsning