Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dödshotade "Johanna" gick under jord med hjälp av nätverk – kommunen inte nöjd med agerandet

Hon är livrädd för sitt ex, som skickat hotbrev till henne från fängelset. Men hon upplever inte att hon fått skydd av polis eller socialtjänst. Nu har hon gått under jorden.

Annons

Det började som ett normalt förhållande, men sakta gick det över i en mardrömssituation för "Johanna", som vill vara anonym.

Mannen hon levde med har över tjugo punkter i straffregistret, flertalet är våldsbrott och sexualbrott. Nu sitter han i fängelset, men om någon månad kommer han ut.

Läs första artikeln här: Johanna är livrädd för sitt ex: "Allt han har kvar att göra är att döda mig"

Hon har tidigare berättat för ST att hon försökt få hjälp från socialtjänsten och polisen, men att inget hänt och att hon är livrädd. Många hörde av sig och ville hjälpa till att gömma Johanna.

Läs mer här: Många vill hjälpa dödshotade Johanna: "Problemet är att samhället inte bryr sig"

Men tillslut valde hon själv att ta emot hjälp från ett privat kvinnonätverk som kallar sig NFK.

– Vi har flyttat henne till ett skyddat boende och nu är hon trygg. Vi har boenden på många orter i landet så jag vet inte själv var hon är men jag vet att hon och dottern mår bra, säger Caroline Nilsson som är samordnare i organisationen.

Caroline Nilsson, samordnare i NFK, Nätverk för kvinnor berättar att

Men Sundsvalls kommun är inte helt nöjd med NFK:s agerande. Orsaken är att organisationen nu vill ha ersättning från kommunen för boendet, utan att ha tecknat avtal med dem först.

– Jag har aldrig varit med om den här bakvända ordningen. Vi brukar söka en plats om vi behöver, men vi har inte varit med om att någon först hämtat kvinnan och sedan vänder sig till oss i efterhand, säger Eva Leijon, enhetschef på socialtjänsten i Sundsvall.

Hon upplever ju inte att hon fått någon hjälp från er, vad säger du om det?

– Jag kan inte uttala mig i hennes fall, men jag upplever det så att de som har skyddsbehov får hjälp, säger hon.

Hon menar att om socialtjänsten vill sluta avtal med en privat aktör så måste de göra kontroller att de uppfyller kraven innan. NFK har fler kvinnor gömda och ligger också i konflikt med en annan kommun som inte vill betala.

– De är enligt lag skyldiga att hjälpa henne, får hon då inte den hjälpen av kommunen direkt så väntar inte vi. Vi har som policy att agera snabbt, innan något händer kvinnan, säger Åsa Lidén, ordförande i NFK.

När vi på ST kollar upp organisationen så ser allt normalt ut enligt Skatteverket. Men de menar att det är svårt att veta så mycket om dem innan någon årsredovisning kommit in. NFK har enligt Skatteverkets juridiska expert rätt att tjäna pengar, så länge pengarna återinvesteras i verksamheten, trots att de är en ideell organisation.

Socialstyrelsen menar man att det blir allt vanligare även i den här branschen med privata aktörer. De tycker inte att summan, drygt två tusen per dygn, är orimlig för den verksamhet NFK beskriver att de bedriver. Många HVB-hem tar det dubbla, men de poängterar då också att HVB-hem ofta har dyra kostnader då de måste ha dygnet-runt-bemanning.

Men däremot SKL, som företräder kommuner och landsting, menar att det sättet organisationen agerar inte är ok och gör att de kan ha svårt att få betalt.

– De kan inte bara fakturera utan att det finns ett avtal. Vi har ju lagen om offentlig upphandling att ta hänsyn till, säger Ann-Sofie Agnevik, förbundsjurist på SKL.

Hon menar att kvinnan visst har rätt att söka skydd var helst hon vill, som NFK säger. Men ska det ske på bekostnad av kommunen så ska det ändå vara förankrat i ett avtal.

– Det är viktigt att kommunen själva får teckna avtal, det är så de kan kontrollera att alla regler uppfylls också, säger hon.

Mer läsning