Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många HVB-hem för flyktingungdomar oseriösa – nu rensas de bort

Nästan alla kommuner i länet har tvingats omplacera ungdomar på grund av brister på HVB-hem. Vissa HVB-hem har drivits utan tillstånd, andra kan ha saknat brandskydd eller utbildad personal.

Annons

Tidigare artikel: Totalstopp på ensamkommande flyktingungdomar: "Vi har inte fått några nya sedan januari"

Under den stora flyktingtoppen förra hösten tecknade många kommuner avtal i panik med HVB-hem för att få plats med alla ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som kom till länet. Men senare har det visat sig att många inte hållit måttet. Ibland har kommunerna upptäckt det själva, ibland har de ringts upp av IVO, inspektionen för vård och omsorg.

– Vi har ibland fått samtal från IVO där de sagt att "Ni måste flytta den här ungdomen, det här hvb-hemmet är inte lämpligt". Då har vi snabbt fått försöka hitta en annan lösning, säger Christina Nordkvist, chef för enheten ensamkommande på socialtjänsten i Sundsvall.

Christina Nordkvist, chef ensamkommande, socialtjänsten Sundsvall.

En rundringning visar att alla kommuner i länet utom Kramfors vid något eller några tillfällen fått flytta ensamkommande från olämpliga boenden.

– Vi har knappt haft några externa platser, vi har haft nästan alla ensamkommande i egna boenden. Men vid något fall har vi upptäckt att boendet varit olämpligt och har då fått lov att ta hem en ungdom, säger Helene Brännström, chef för ensamkommande i Härnösand.

Ånge har anmält tre boenden till IVO, Sollefteå också tre.

–Vi har haft några placeringar där det på hemmen förekommit oerfaren personal, personalbrist, oprofessionellt uppträdande, överpriser. Vid hemtagning har hemmen inte velat medverka utan försökt få ha barnen kvar, säger Maria Lindsbo, individ- och familjeomsorgschef i Sollefteå.

Enligt IVO så är den vanligaste orsaken till att de kontaktar kommunerna och ber dem ta hem sina barn, att boendet saknar tillstånd. Under den största toppen så var handläggningstiderna långa på IVO:s tillståndsenhet eftersom man inte fick några personalförstärkningar. Många boenden körde då igång ändå, utan tillstånd.

Får de göra så?

– Nej det får de så klart inte göra, vi måste ju veta att de finns så att vi kan kontrollera att de uppfyller villkoren, säger Britta Eriksson, enhetschef för tillsyn av HVB, IVO avdelning Nord.

När hemmen drivits utan tillstånd så är det svårt för IVO att göra tillsyn.

– Vi kan inte göra tillsyn om vi inte vet att de finns. Vi har kunnat få reda på det genom att en kommun ringt och informerat oss om att hemmet inte är bra, eller genom att en granne tillexempel ringer och klagar, säger hon.

Vissa verksamheter har då lagts ner efter krav från IVO. Andra har tecknat entreprenadavtal med kommunen och då behövs inget eget tillstånd.

– Det var en tuff höst, inflödet var enormt. Det är klart att det både för oss kommuner och för IVO var svårt att hinna kontrollera alla hem som startades med kort varsel. Men nu när det lugnat ner sig så prioriteras det så klart, säger Christina Nordkvist på Sundsvalls kommun.

Andra brister som förekommit är tillexempel att personal har saknat kompetens, att det inte har gjorts kontroll mot brottsregistret innan personalen anställts, eller att ungdomar med vårdbehov blandas med ungdomar utan vårdbehov.

– Det är inte så bra om ungdomar med tillexempel psykiska eller kriminella problem drar med sig och influerar ungdomar i negativ riktning, säger hon.

Ett annat problem är också enligt Britta Eriksson när grupperna är för åldersblandade. Tillexempel om 13-åringar skulle bo tillsammans med 18-åringar.

– De äldre kanske ställer och styr med de yngre, eller att de utsätts för olika övergrepp, säger hon.

Maria Lindsbo, individ- och familjeomsorgschef i Sollefteå.

Det har varit flera uppmärksammade fall i Sverige där ensamkommande barn utsatts för sexuella övergrepp från äldre ungdomar på samma boende. Ett sådant fall har inträffat också här i länet.

IVO har kontroller av alla befintliga boenden. Innan nyår skulle de kontrolleras två gånger per år. Men nu har kravet sänkts till bara en gång per år.

– Det är klart att det finns en risk att saker förändras till det sämre och då tar det längre tid att upptäcka dem. Men vi gör riskanalyser och i de fall vi bedömer att det finns en risk så gör vi extra besök, säger Britta Eriksson.

Mer läsning