Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Psykisk ohälsa ökar kraftigt – men psykiatrins resurser räcker inte till

Psykisk ohälsa har ökat kraftigt och är den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige. Men bristen på resurser inom Landstinget Västernorrland riskerar att ge undanträngningseffekter som drabbar patienter med de svåraste psykiska diagnoserna.

Annons

Försäkringskassan hänvisar till en rapport från OECD om att cirka fem procent av befolkningen i yrkesverksam ålder lider av allvarlig psykisk ohälsa. Ytterligare 15 procent av samma befolkningsgrupp lider av måttlig psykisk ohälsa och ungefär samma förhållanden sägs råda i Sverige.

– Det är höga siffror. Det är allvarligt och bekymmersamt, men jag blir inte direkt förvånad för det här är vår vardag inom psykiatrin, säger Kristina Mårtensson, länsverksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Landstinget Västernorrland.

Har psykiatrin de resurser som krävs för att möta det här behovet?

– Nej, tyvärr har vi inte riktigt det, utan vi ska prioritera dem som har allvarliga psykiatriska tillstånd. Det är ibland en grannlaga uppgift för många som söker sig till oss har kanske inte det, utan har mer av lättare psykisk ohälsa som vi ibland tycker är normala reaktioner på en pressad situation, säger Kristina Mårtensson.

Läs också: Landstinget Västernorrland sjukast i landet – och beslutsångest hotar att förvärra läget

Kristina Mårtensson pekar på att precis som vid förkylningar kan man även till viss del bedriva egenvård för psykisk ohälsa. Det kan till exempel handla om goda råd om hur man hanterar tillfälliga sömnproblem eller oro och nedstämdhet.

Kristina Mårtensson, länsverksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Landstinget Västernorrland, känner en oro för att de ökande problemen med psykisk ohälsa gör att psykiatrins resurser inte räcker till.

Hon menar samtidigt att primärvårdens bemanningsproblem gör att många patienter inte fångas upp utan slussas vidare till specialistvården på sjukhusen.

– Primärvården i det här länet är ganska dåligt rustad för att möta det. Man har inte psykosociala team och inte tillräckligt med psykologer, kuratorer eller läkare. Där tycker jag att vi är eftersatta för det är många landsting som har byggt ut sin primärvårdspsykiatri mycket mer, säger Mårtensson.

Läs också: Sjukfrånvaron ökar i landstinget

Effekten blir att dessa patienter vänder sig till specialistvårdens psykiatri.

– Risken finns att det blir en undanträngningseffekt på de svårast sjuka. Det är det som vi brottas med lite grand. Vi behöver våra resurser för att ta hand om de allvarligt sjuka som riskerar att ta livet av sig eller som har psykossjukdomar. Den gruppen är vår huvudsakliga målgrupp, säger Kristina Mårtensson.

Läs också: Efter sjukskrivningslarmet på landstinget – nu ingriper Försäkringskassan: "Vi behöver sänka sjuktalen"

Och här kan det bli en kamp om resurserna.

– De som har lättare psykisk ohälsa vänder sig till psykiatrin och de kan ibland vara bättre på att ställa krav än vad de allvarigaste sjuka är. Så det finns en risk för undanträngningseffekter och ett stort behov av att bygga ut primärvårdspsykiatrin, säger Mårtensson.

Mer läsning