Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Psykologer i skolan: "Man sparar på den svagaste gruppen – igen"

Skoldirektörens uttalande om att för många elevassistenter anställts i Sundsvall och att skolorna borde se över åtminstone elevassistenter för elever utan fysiska funktionshinder, har upprört många. Nu stämmer Sundsvalls skolpsykologer in.

Annons

Läs också: "Gå i mina skor en månad" – föräldrar oroliga att förlora elevassistenter

Ett stort underskott väntar barn- och utbildningsförvaltningen i Sundsvall i år. Minst 75 miljoner kommer man att gå back, det efter att redan ha gjort indragningar ute i verksamheten.

Lars Karlstrand menar att antalet elevassistenter har ökat dramatiskt det senaste halvåret och han har också sagt att man i vissa fall kan ha tillsatt elevassistenter för lättvindigt.

– Jag blir oroad OM det är så att vi tillsätter elevassistenter i stället för att lösa problem i skolan. De som har störst behov ska så klart ha stöd, men det här tycks ha dragit i väg, säger han.

Läs också: Efter väntade underskottet – nu kan antalet elevassistenter minska

Men att det skulle vara för lättvindigt är något många föräldrar som kontaktat ST motsätter sig. De tycker snarare att det har varit svårt att få en elevasisstent till sitt barn.

Psykologerna som jobbar för Sundsvalls kommun i skolorna är också eniga om det.

– Nej tyvärr, vi hade önskat att det skulle vara lite lättare. För det finns ett stort behov, säger Jeanette Stenvall, psykolog.

Alla fem psykologer som jobbar i skolan i Sundsvall är eniga om att det är fel att spara på elevassistenter. Rädslan säger dem, är att det skapar en psykisk ohälsa på sikt.

– Rent samhällsekonomiskt är det ju inte bra, vi ser att ohälsan kommer att öka. Men det blir i så fall längre fram och ligger kanske på någon annans budget, säger Angelica Jytter, psykolog.

Anna Sundberg, Angelica Jyttner och Jeanette Stenvall, alla psykologer i skolan i Sundsvall.

Uttalandet att de som har fysiska funktionshinder kan vara trygga, att bara elevassistenter till de med psykiska funktionshinder och psykisk ohälsa ska ses över upprör också.

– Det tyder på en okunskap. De barn som har NPF, neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autism kan ha minst lika stora behov av stöd. Kanske till och med större då funktionshindret inte syns på utsidan, säger Anna Sundberg, psykolog.

Alla skolor och förskolor har rätt att ansöka om tilläggsbelopp för att kunna stötta barn och elever med särskilda behov. Tillexempel med en elevassistent.

Det beloppet höjdes från åtta till 20 miljoner i fjol, något som kan förklara ökningen av elevassistenter. Men enligt Lars Karlstrand så måste skolorna ändå hålla budget.

– Finns det inte pengar så finns det inte. Jag kommer inte att säga till rektorerna vad de ska spara på, men de kan inte använda mer pengar än de fått. Ser de att de vill satsa på elevassistenter till förmån för något annat, då respekterar jag deras beslut, säger han.

Men om du pekar på elevassistenter som en ökad utgift som bör ses över, men sedan säger att rektorerna får bestämma själv, är det inte indirekt att säga att det är där man ska spara?

– Jag har förtroende för att rektorerna fattar kloka beslut, de vet att de ska ge stöd till de som bäst behöver det, säger Lars Karlstrand.

Lars Karlstrand, skoldirektör i Sundsvalls kommun.

Psykologerna menar att en elevassistent många gånger kan vara det enda sättet för en elev med psykisk ohälsa eller psykiska funktionshinder att klara skolan. Att det pekas mot elevassistenter när det är dags att spara är inget ovanligt menar psykologerna.

– Det är en grupp som har svårt att göra sin röst hörd. Det är därför vi vill lyfta fram det här. Det skulle inte drabba bara eleverna själva, det drabbar även andra elever i klassrummet som inte får studiero. Det drabbar också pedagogerna som redan i dag sliter hårt, säger Jeanette Stenvall.

Läs också: Opinion: Att ta bort elevassistenter kommer att drabba barnen hårdast

Psykologerna menar också att då de har sex års utbildning och många fler års erfarenhet på området så borde barn- och utbildningsförvaltningen åtminstone ha rådfrågat dem innan de börjar peka på möjliga besparingar. Men de har inte hört ett knyst från tjänstemännen.

– Ja vi skulle ju önska att man rådfrågade oss psykologer, vi har mycket kunskap som vi kan tillföra om vad som kan fungera och inte, de får gärna höra av sig till oss, säger Jeanette Stenvall.

Mer läsning