Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alva, 84 år, tvingas sitta i barnrullstol: "Jag känner mig övergiven"

Sedan Alva Dahlins rullstol gick sönder för tre månader sedan har hon tvingats sitta dubbelvikt i en rullstol som är byggd för barn. Hon har ramlat ur den och skadat sig flera gånger, men trots det får hon ingen ny.

Annons

Alva Dahlin har suttit i rullstol i över tio år. Det började 2005 när hon blev påkörd av en bil när hon var på väg till sitt hem i Sörberge. Bara en vecka senare fick hon en stroke. Det gjorde att hon inte kunde röra vänster arm och vänster ben och blev därmed rullstolsburen.

Hon är nu 84 år gammal och väger 36 kilo. För tre månader sedan råkade en chaufför ha sönder handbromsen på hennes rullstol och hon fick därför en ny. Men när den nya kom hem var den inte som hon tänkt sig – det var en rullstol för barn.

– Det är vidrigt att behöva sitta i den här rullstolen. Jag kan inte sträcka ut mig och vila kroppen utan måste hela tiden anstränga mig, säger Alva Dahlin samtidigt som hon visar hur hon måste hålla emot med armarna på armstödet för att kunna sitta upp ordentligt. Ryggstödet lutar för mycket för att hon ska kunna sitta rakt.

Alva Dahlin har flera gånger kontaktat Hjälpmedelscentralen för att få en likadan som hon hade tidigare. Och hon har fått en ny rullstol tre gånger, men varje gång har det varit fel typ.

– De säger att en sådan jag haft tidigare inte finns i lager. Jag var till doktorn så att han fick se vad jag hade för rullstol. Han sa att han skulle hjälpa till men inget har hänt, säger hon.

Alva Dahlin har haft sin rullstol, som är byggd för barn, i tre månader.

Hjälpmedelscentralens enhetschef i Västernorrland, Thore Englund, säger att de levererar det som föreskrivaren har beställt till brukaren. De har alltså ingenting med själva beställningen av hjälpmedel att göra. Föreskrivaren i Alva Dahlins fall hänvisar i sin tur till sekretess och vill inte uttala sig om fallet.

Eftersom Alva Dahlin måste stödja sig mot armstöden blir det svårt för henne att själv ta sig fram i rullstolen. Det gör att hon inte längre kan gå ut själv, något som inte var ett problem tidigare.

– Jag vill så gärna komma ut i solen och få lite luft. Jag har alltid varit en friluftsmänniska så jag mår inte bra av det här. Jag känner mig övergiven, säger hon.

För två veckor sedan så föll hon ur rullstolen och slog sig så illa att hon fick en spricka i axeln. Förra veckan hände samma sak igen men då slog hon i huvudet när hon skulle skynda sig till telefonen när den ringde.

– Det är lätt att tippa framåt i den här rullstolen. Jag ramlade aldrig ur min gamla, men med den här måste jag jämt hålla i mig, annars tippar jag. Nu har jag också svårt att stödja mig på armstöden eftersom jag har ont i axeln från fallet, säger hon.

Två dagar i veckan kommer en ledsagare och hjälper Alva Dahlin att få lite frisk luft. Men hon säger att det jobbigaste med den här situationen är att hon inte kan gå ut själv.

– Jag skulle vara mycket friare om jag hade en annan rullstol. Folk frågar varför jag inte går ut, men jag kan ju inte. Men jag tänker inte ge upp än, säger hon.

Alva Dahlin bor i en lägenhet i Sörberge och kan inte ta sig ut själv med sin nya rullstol.

– Jag vill så gärna komma ut i solen och få lite luft, säger Alva Dahlin som kan komma ut två dagar i veckan när hon får hjälp av en ledsagare.

Mer läsning