Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi frågade 2 600 politiker om hat och hot – svaren visar hur utsatt gruppen är

Artikel 2 av 10
#defolkvalda
Visa alla artiklar

Inför höstens val frågade vi över 2 600 politiker i mellersta Sverige om de utsatts för hat eller hot. Nästan en tredjedel av de knappt 1 500 som svarade uppger att de drabbats – och var sjunde undviker att ta offentlig ställning i känsliga frågor för att undvika hat eller hot.

Annons

För Plus-kunder: Var tredje politiker i länet utsatt för hot eller hat – många vågar inte säga vad de tycker

Valåret 2018 är igång. I höst kommer drygt 12 000 fritidspolitiker bli invalda i sitt kommunfullmäktige. Antingen som helt ny, eller som återvald.

Att vara engagerad inom politiken kan dock vara svårt. Inför valet har Mittmedias tidningar valt att genomföra en enkät om fritidspolitikers utsatthet för hat och hot i över 60 kommuner i Mellansverige – som täcker en tredjedel av Sveriges yta.

För Plus-kunder: Lars-Edvin Lundgren (SD) falskt anklagad – anmäld för rattfylleri åtta gånger

Enkäten visar att ungefär var tredje politiker har drabbats av hat eller hot på grund av sitt samhällsengagemang.

– Den här typen av undersökningar är ovanliga och internationellt finns det väldigt få studier som görs upprepande. Det är synd, eftersom det är svårt att få en bild av hur det ser ut och utvecklar sig över tid, säger Anna Frenzel, utredare på Brottsförebyggande rådet.

Anna Frenzel, utredare på enheten för statistiska utredningar. Bild: Lieselotte van der Meijs/Brå

Mittmedias undersökning visar också att omkring var sjunde politiker som svarat på enkäten undviker att offentligt visa sin ståndpunkt i känsliga frågor – av rädsla för att drabbas av hat eller hot.

– Vi vet sedan tidigare att politiker är en utsatt grupp. Men att en så stor minoritet av de förtroendevalda inte öppet vågar ta ställning, de som är valda att göra det, är oroande, säger Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Vanligaste sättet att drabbas är genom hot och trakasserier, ofta via sociala medier och e-post. Men många drabbas även via muntlig direktkontakt eller telefon.

Enligt andra studier ökar risken att bli utsatt ju mer aktiv den förtroendevalda är på nätet. Att utsättas för fysiskt våld är dock ovanligt.

Fakta: Så gjorde vi enkäten.

Mittmedias enkät skickades ut till cirka 2 616 lokalpolitiker i 62 kommuner i mellersta Sverige och södra Norrland.

Nästan en tredjedel, 31 procent, av de svarande har uppgett att de utsatts för hat eller hot – där den förra är vanligast.

Ungefär var sjunde politiker som svarat, 14 procent, uppger att de är försiktig med att öppet ta ställning i vissa frågor på grund av rädsla för hat och trakasserier.

Undersökningen har genomförts som en webbenkät, där politikerna har fått lämna svaren anonymt. Svarsfrekvensen ligger på 57 procent (1 491 svar).

Bortfallet är i nivå eller högre än det som Brottsförebyggande rådet har för sina studier Politikernas trygghetsundersökning och Nationell trygghetsundersökning, samt Statistiska centralbyråns SCB:s ULF/SILC och Folkhälsomyndighetens Hälsa på lika villkor.

Resultatet ska dock tolkas utifrån bortfallet och osäkerheten som frågeundersökningar kommer med. Resultatet avviker dock inte särskilt från Brås tidigare trygghetsundersökningar.

Alla artiklar i
#defolkvalda
Annons