Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vi är långt från målet – ut och jaga så mycket som möjligt

Sverige har världens största älgstam, mer än dubbelt så många älgar på samma yta som Finland och tre–fyra gånger fler än Kanada. Den stora älgstammen orsakar årligen mycket skador på både skog och människor. Jakten är det enskilt viktigaste verktyget för att minska skadorna. Nu har halva jaktperioden passerat. Tyvärr har vi fortfarande långt till målet med antal skjutna älgar. Skogsägare, jägare och myndigheter måste nu hjälpas åt så att älgstammen inte fortsätter att växa.

Dagens viltstammar kan mycket väl vara de största någonsin i Sverige historiskt sett, enligt forskningsprojektet "Beyond Moose" på SLU. Detta faktum får nu allt större samhällskonsekvenser. Till exempel ökar antalet älgolyckor i trafiken. Bara under 2016 inträffade fler än 180 stycken älgrelaterade olyckor i Västernorrland. Dessa olyckor skapar stort mänskligt lidande, stora kostnader för samhället och går stick i stäv med Trafikverkets Nollvision.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Älgen äter helst lövträd, därefter tall. Skogsstyrelsen varnar för att ett nytt "normaltillstånd" riskerar att infinna sig om älgarna äter upp lövträden innan de får växa upp och bilda vuxna träd. Många arter i skogen är beroende av lövträd för att överleva och älgbetet riskerar därmed att leda till betydande konsekvenser för skogens flora och fauna.

Älgbetet påverkar även möjligheten att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbruk. När älgarna äter av tallarna i toppen eller på grenarna växer träden sämre och blir krokiga. Detta leder i sin tur till mindre mängd klimatvänlig råvara och färre jobb i glesbygden. Totalt sänker dagens älgbete tillväxten av tall med cirka 20 procent. Det innebär lägre tillgång till förnyelsebar råvara till textil, matförpackningar och hus av trä. I förlängningen påverkar älgens kraftiga bete omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Den stora älgstammen får negativa konsekvenser för arbetstillfällen, omställningen till ett fossilfritt samhälle, biologisk mångfald och orsakar stort lidande och stora kostnader i samband med älgolyckor. Älgstammen är en samhällsfråga och vi önskar ett större engagemang från politiker, myndigheter, jägare och markägare i frågan. Nu är det halvtid i älgjakten, vad är ställningen?

Årligen genomförs omfattande inventeringar av hur många älgar som finns i skogen. Utifrån detta faktaunderlag beslutar sedan myndigheter, jägarrepresentanter och markägare tillsammans hur många älgar som bör skjutas för att få en lagom stor älgstam. Detta kallas avskjutningsmål.

Dessvärre är vi långt ifrån vårt avskjutningsmål i Västernorrland. Vi har mer än 50 procent av älgarna kvar att skjuta då älgjakten börjar igen i oktober efter brunstuppehållet. Vi vill härmed uppmana jägare och skogsägare att jaga så mycket som möjligt under kommande månader för att vi ska nå avskjutningsmålet. Vi har ett ömsesidigt ansvar, når vi inte målet i älgskötselplanen innebär det att älgstammen ökar och därmed också risken för ytterligare betesskador och olyckor.

David Markusson

Vd Höglands Såg och Hyvleri AB

Gunnar Heibring

Ordförande Norrskog

Lars Bengtsson

Naturvårdare

Torgny Hardselius

Ordförande Norra Skogsägarna

Anette Waara

Chef Marknadsområde Nord, Sveaskog

Mathias Westerlund

Regionchef, Holmen Skog AB, region Nord

Björn Larsson

Skogsförvaltare, SCA Skog AB, Ångermanlands skogsförvaltning

Läs även:

Älgjakten fick oväntad vändning för jaktlaget i Kovland – fällde björnhane: "Det är ovanligt" (Plus)

Inför vargjakten: Stor risk att länsstyrelserna räknar fel och för många vargar skjuts

Många har åsikter om jakten – utan att ens ha satt sin fot i skogen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel