Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vi klarar oss utan kränkande behandling från Försäkringskassan – låt bli handikappersättningen

Regeringen vill skrota handikappersättningen. Kära regering, tänk om och tänk rätt!

Vid ett möte på socialdepartementet den 17 oktober meddelade socialminister Annika Strandhäll att regeringen inom kort lägger fram ett förslag om att ta bort den så kallade handikappersättningen.I stället införs ett merkostnadsbidrag. Det kan låta bra, men riskerar att bli förödande för gravt synskadade och blinda.

■■ Följ ST Debatt på Facebook

Huvudproblemet med regeringens förslag att skrota handikappersättningen är att merkostnader för hjälpbehov inte ska få räknas in i den nya merkostnadsersättningen.

Genom att inte erkänna hjälpbehov till följd av en funktionsnedsättning smiter regeringen ifrån sitt samhällsansvar.

Kommuner, landsting och regioner motiverar ofta olika avgifter, exempelvis för ledsagning, färdtjänst och hjälpmedel, med att personerna som drabbas av avgifterna har handikappersättning. Städhjälp och annan hjälp i hemmet, exempelvis att sortera tvätt eller läsa post, som synskadade behöver på grund av sin funktionsnedsättning ska enligt regeringen inte få räknas som merkostnad.

Hur tänker regeringen då?

För Plus-kunder: Läkarchef kräver mer resurser: "Sjukförsäkringen måste få kosta pengar för att inte bli osäker"

Handikappersättningen har sin grund i den så kallade blindhetsersättningen som beslutades av riksdagen 1934. Den utbetalas som en skattefri kompensation för de merkostnader en person har på grund av sin funktionsnedsättning. Är man helt blind är bidraget i dagsläget 2 576 kronor i månaden.

Regeringen försvarar sitt förslag med rättviseskäl. Även blinda måste kunna motivera sina merkostnader, menar regeringen. Men det som regeringen ser som rättvisa riskerar i stället att bli godtycke och orättvisa.

Det är svårt att precisera sina merkostnader på grund av funktionsnedsättningen. Speciellt när man inte själv kan jämföra priser. Synskadade måste handla i den butik där vi kan få personlig service, oavsett priserna. Det går inte att göra på annat sätt.

25 procent av alla synskadade är nästan aldrig ute på egen hand utan seende sällskap och 25 procent har aldrig använt internet. Det framgår av en ny Siforapport gjord på uppdrag av Synskadades Riksförbund.

Enligt det kommande regeringsförslaget ska den som anser sig ha behov av merkostnadsersättning söka sådan hos Försäkringskassan. Med vilken kompetens ska Försäkringskassans tjänstemän bedöma olika merkostnader?

Läs också: Tvingad till jobb och en känsla av att tära på samhället – här är läsarnas berättelser om Försäkringskassan

Trots handikappersättningen visar levnadsnivåundersökningar att synskadade har en väsentligt sämre ekonomi än genomsnittsmedborgaren. Man kan alltså snarare dra slutsatsen att handikappersättningen borde höjas. Överkompenserade kan blinda knappast anses vara i alla fall.

Bevara en handikappersättning som utgår från funktionshindret och låt den vara lika för alla, utan kränkande och godtycklig bedömning från Försäkringskassan.

Erkänn också funktionshindrades rätt till täckning av merkostnader som uppstår till följd av hjälpbehov.

Sven Edlund, ordförande

Peter Tjernberg, arbetsledare

Synskadades riksförbund (SRF) Västernorrland

Källor:

Rapport medlemsundersökning - Bland bilar, bullar och bulle, 2017

Rapport medlemsundersökning - Dålig digital delaktighet revisited, 2017

Hälsotillstånd hos personer med synnedsättning, 2014

Läs också:

Kroniskt sjuka borde inse vilken belastning de är för samhället

Skrotad handikappersättning hotar synskadades frihet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel