Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vinna republikanerna eller valet

Annons

Den som följer den amerikanska primärvalskampanjen för det republikanska partiet kan få intrycket dels att USA består av vita, medelålders män, dels att nationen är sexualfientlig, närmast bigott.

Just nu står striden mellan Rick Santorum och Mitt Romney. Santorum har åter fört de sociala frågorna – det vill säga religionens roll och abortfrågan, in i politikens centrum. Ajöss till en valkampanj som skulle handla om jobben och ingenting annat.

Mycket kommer att hända innan presidentvalet den sjätte november, men den interna strid republikanerna just nu för leder dem långt från folkmajoriteten.

Inte bara det etniska intrycket. Också i USA är majoriteten av befolkningen kvinnor. Och de vita – även officiell statistik talar om vita – utgör knappt två tredjedelar av befolkningen. Inte heller är medelamerikanen extremt religiös.

Det sägs ofta – och har sagts sedan Alexis de Tocqueville 1835 kom med sin epokgörande bok om demokratin i USA – att en av de stora skillnaderna mellan Europa och USA är religiositeten i USA. Det kan vara sant – men man ska komma ihåg att 15 procent av amerikanerna är uttalade ateister och att antalet som inte tror på gud har fördubblats på tio år.

Den fråga som seglat upp de senaste veckorna är inställningen till preventivmedel. President Obama föreslog att gratis p-piller och dagen-efter-piller skulle ingå i de fria läkemedlen i det nya sjukvårdssystemet. Det kan naturligtvis diskuteras; inte ens Sverige har en sådan subvention. Men eftersom den katolska kyrkan driver rader av sjukhus och hälsocenter skulle regeln också omfatta dessa. Och det ledde till en politisk strid.

De republikanska presidentkandidaterna har i sin tävlan om den kristna högerflanken kommit att vara kritiska inte bara till aborter, utan också till preventivmedel. Därigenom kommer de i konflikt med en stor majoritet av amerikanska väjare. Exempelvis har 98 procent av kvinnliga katoliker i USA själva använt preventivmedel.

I befolkningen som helhet stöder 66 procent att det allmänna ska bekostar preventivmedel och bara 26 procent är emot. Bland amerikanska katoliker är faktiskt ännu fler positiva.

Orsaken till att de republikanska kandidaterna hamnat så långt ifrån folkopinionen är att det är en helt annan väljarkår som är aktiva i primärvalen än som sedan röstar i presidentvalet. I en del delstater är det bara någon procent av de röstberättigade som deltar i primärvalen.

Och som i alla partier och länder är det de mest övertygade och välorganiserade som deltar i de interna processerna. I det republikanska partiet är det ofta de som också är organiserade i olika kyrkor.

När primärvalet väl är över – och det tycks dröja – måste den valde kandidaten röra sig snabbt mot politikens mitt för att ha en chans. Men han lämnar efter sig många timmar av kampanjtal som kommer att kunna användas emot honom.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel