Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Visst bidrar Engelska skolan till segregationen

Annons

Replik till tidigare skribenter: den kommunala skolan också har flera team av olika kompetenser som brinner för att varje elev ska lyckas. Vidare kan även kommunala skolan ge exempel på mycket lyckade elevarbete och vi har även vid upprepade tillfällen fått ta emot elever från Engelska skolan vilka inte ”passat in” där. De har sedan gått hos oss och klarat sig bra. Låt oss i stället lyfta den stora ojämlikheten, nämligen den att Engelska skolan inte tar del i arbetet med de ”nyanlända” eleverna. Det är här den stora skiljelinjen går!

Läs också: Engelska skolan sorterar inte bort svaga elever

Engelska skolan har elever som är ”födda utomlands” och elever med ”utländsk bakgrund”, inga av dessa elevgrupper behöver ha någon större svårighet med inlärning och språket. De kan ha bott i Sverige hela sitt liv eller största delen av livet. Många elever i dessa grupper är mycket studiemotiverade. De ”nyanlända”, däremot, är barn och ungdomar som bott i Sverige högst fyra år. De barnen/ungdomarna hamnar väldigt sällan i någon friskola därför att kösystemet hindrar dem. De barnen hamnar i de kommunala grundskolorna som arbetar med denna stora utmaning varje dag.

Läs också: Se Engelska skolan som en förebild

■■ Här hittar du fler insändare och debattartiklar.

Det faktum att barnen först kommer till oss, när de inte kan språket gör ju att vår pedagogiska skicklighet verkligen tvingas utvecklas. Barnen placeras i en klass ganska omgående och så får de försöka hänga med så gott de kan, med lärarens stöd. Extra stöd får de någon timme i veckan av en studiehandledare och så får de läsa ”svenska som andraspråk” i stället för den vanliga svenskan. Men i övrigt gäller det att hänga med för de ska kunna lika mycket som de svenskfödda ungdomarna när slutbetyget sätts i 9:an, annars blir det inget betyg. Många av dessa barn kommer in i en klass under högstadietiden och ska på tre år lära sig ett nytt språk och en hel massa ämneskunskaper.

Läs också: Engelska skolan bidrar till segregation

Det är klart att den här situationen påverkar hur skolans resultat i år 9 blir, för de skolor som har många ”nyanlända” inte kan dessa elever hinna lära sig alla de 16 ämnena och ett helt nytt språk på 2-3 år. Det kräver också mycket engagemang och energi att arbeta med elever som inte kan svenska.

En sista tanke: Mm vi bara haft friskolor skulle vi kunna ta emot några ensamkommande flyktingbarn eller flyende barnfamiljer då? Kommunen kan ju inte placera barn/ungdomar i friskolor.

Friskolereformen är en segregerande reform som inte ser till hela samhällets bästa. Detta är ett systemfel som snarast måste rättas till. Fördela de ”nyanlända” jämt mellan de kommunala skolorna och friskolorna.

Låt oss alla hjälpas åt!

Carina Lundström

Lärare i kommunala skolan på högstadiet i Sundsvall

Läs också: Engelska skolan är bra på att ta hand om elever med särskilda behov

Läs också: Alla skolor ska vara lika bra

Läs också: Hur man inte når målet om Sveriges bästa skola

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel