Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Yttrandefriheten finns inte till för att hota och kränka

Svensk tryckfrihet fyller 250 år i år. Det uppmärksammas och firas på olika sätt, samtidigt som hoten mot den ständigt gör sig påminda.
Att vi under lång tid haft en generös yttrandefrihet är mycket tack vare att tidningsutgivare och andra publicister skött sig bra. De har tagit ansvar, väl medvetna om att yttrandefriheten har gränser även om de inte är inskrivna i lagboken.

Annons

I takt med att allmänheten tack vare internet givits möjlighet att delta i offentlig debatt har även ansvarslösheten brett ut sig. Att alla har möjlighet att yttra sig offentligt är något bra, internet är ett fantastiskt verktyg för demokratiutveckling och upplysning. Tyvärr är det inte alla som är så rädda om rättigheten att utan risk för myndighetscensur kunna yttra sig nästan hur som helst.

Ordet näthat har blivit ett begrepp, personer, inte minst unga kvinnor, som deltar i offentlig debatt blir ofta utsatta för hot och kränkningar. Bland unga mobbare är möjligheterna att sprida ont förtal och kränka sina offer näst intill oändliga på internet. Det har också varit mycket svårt att få till fällande domar mot de personer som genom hänsynslöshet lyckats förstöra någons liv eller skrämma människor till tystnad.

Därför begärde den förra regeringen en utredning för att se över hur det straffrättsliga skyddet ska kunna stärkas, och på onsdagen presenterades den för regeringen.

Förutom en helt ny del som man valt att kalla för olaga integritetsintrång innehåller lagförslaget inga stora nyheter. Framför allt är de nya formuleringarna i lagtexten tydligare än de varit förr, både för medborgare, för att förstå vad som är tillåtet och inte, och för domstolarna.

Mårten Schultz, professor i civilrätt, tror inte den nya lagtexten, om den röstas igenom, kommer att innebära någon större förändring jämfört med idag. Förhoppningsvis har han fel, eftersom det stora problemet hittills kanske inte varit lagstiftningen utan tillämpningen av befintliga lagar. Yttrandefriheten finns inte till för att människor ska kunna vara elaka mot varandra eller hota andra till livet med stor oro och begränsad livskvalitet som följd. Därför är det viktigt att personerna som står för dessa övergrepp, för ofta är det rena övergrepp, också straffas för det.

Den nya formuleringen olaga integritetsintrång innebär att det ska bli förbjudet att sprida integritetskränkande uppgifter. Det kan röra sig om känslig information om en persons hälsa, bilder på nakenhet eller personer i utsatta situationer. Som tur är har utredningen varit noga med att värna balansen mellan yttrandefriheten och den personliga integriteten, varför det ska vara straffbart endast om syftet varit att orsaka kännbar skada.

Vad gäller övriga brottsrubriceringar som kränkning eller förtal gäller även i fortsättningen att det kan finnas försvarbara publiceringar, till exempel utifrån ett stort allmänintresse. Nu är det bara att hoppas att polisen ges de resurser som krävs för att kunna upprätthålla en ny lagstiftning. Det är trots allt brist på resurser hos polisen som upplevts som en av de viktigaste orsakerna till att alldeles för många brott på nätet aldrig reds ut.

LÄS OCKSÅ: Åldersgränser i sociala medier är ett svek mot barnen

LÄS OCKSÅ: Hatet gör mig bara ännu mer övertygad