Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utredning sågar glesbygdsavdrag

Sänkta arbetsgivaravgifter är ett bättre sätt att stimulera utvecklingen i glesbygden än sänkt inkomstskatt.
Det anser en utredning som därmed sågar miljöpartiets förslag om ett särskilt glesbygdsavdrag.

Annons
Förslaget om ett högre grundavdrag i glesbygden drevs av miljöpartiet i budgetförhandlingarna förra hösten. Partiet tänkte sig ett avdrag på 3 000 kronor utöver det vanliga grundavdraget för boende i Norrlands glesbygd.
Det skulle ge sänkt skatt med cirka 1 000 kronor per år för vanliga inkomsttagare och kompensera för långa avstånd, kallt klimat och höjda bränsleskatter. Förslaget resulterade i en utredning med uppgift att lämna förslag till skatteåtgärder som stimulans till den regionala utvecklingen.

Sänkt arbetsgivaravgift
Utredningen, som överlämnades till finansdepartementet på måndagen, tycker dock inte att glesbygdsavdrag är det bästa sättet att åstadkomma en effektiv regional stimulans. I stället är det enligt utredningen näringslivet, i synnerhet de små och medelstora företagen, man ska ta sikte på för att åstadkomma sådana stimulanser.
Bästa effekten ger ytterligare minskningar av arbetsgivaravgifterna för företagen i glesbygd, bedömer utredningen. Den föreslår därför att procentsatsen för det nuvarande avdraget på avgifterna höjs från 10 till 16 procent av det så kallade avgiftsunderlaget.

Årsskiftet
Förslaget gör att det maximala avdraget för arbetsgivaravgifterna blir 11 360 kronor per månad (136 320 kronor per år) och för egenavgifterna 28 800 kronor per år. Stödområde A, som förslaget avser, omfattar vissa kommuner i Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Värmland, Västerbotten och Västernorrland.
Ändringarna föreslås träda i kraft vid årsskiftet och tillämpas retroaktivt från och med inkomståret 2005. Finansieringen av förslaget klaras enligt utredningen inom den ram på 300 miljoner kronor som sattes av förra året.

Mer läsning

Annons