Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vår värld är både för snabb och för långsam

/
  • Att kombinera mat och kunskap är ett av de goda sätten sätt att utnyttja snabbheten i samhället. Ingalill Eriksson, biträdande professor i sociologi, föreläste om snabbhet och långsamhet i arbetslivet.
  • Snabbhet i arbetslivet är inte bara av ondo. Det är roligare att komma hem efter en arbetsdag då man fått mycket gjort än efter en när man inte gjort något, sa Ingalill Eriksson vid en lunchföreläsning i serien Dubbelkvarten.

Full snurr på jobbet och hemma. Aldrig en minut att hämta andan, tänka efter. Samtidigt går vissa saker irriterande långsamt. I Mittuniversitetets populärförläsningsserie Dubbelkvarten hade turen kommit till Ingalill Eriksson, biträdande professor i sociologi, och temat Snabbhet och långsamhet i arbetslivet.

Annons
Att hjulen snurrar fortare är inte bara en subjektiv känsla. Eftersom nästan alla organisationer rationaliserar och färre ska göra samma jobb blir tempoökningen en naturlig följd.
Karl Marx kan sägas vara död i dubbel bemärkelse. Men hans ekonomiska teorier kring vad som händer i det kapitalistiska samhället studeras än i dag.
Han hävdar att det finns en acceleration i systemet, att det snurrar allt fortare av sig självt till följd av konkurrensen, sa Ingalill Eriksson.
Visst är en del av snabbheten frivillig. Vi lever i ett hav av lockande aktiviteter där vi måste välja bort, vilket skapar stress i sig. Men också jobbet driver upp tempot, och där är vi själva inte lika fria att styra.
Ändå finns en tendens att skuldbelägga de individer som inte orkar med, och det är fel, tycker Ingalill Eriksson. Hon ger inte heller mycket för den nyaste trenden, som det kommit ut flera böcker om och som handlar om konsten att göra minsta möjliga på jobbet med bibehållen lön.
Och mitt i snabbsamhället finns också en långsamhet, en tröghet, säger hon.
Den möter vi när tiden från idé till beslut är oändlig, när vi inte får tag i folk fast vi ringer i dagar och när meningslösa möten varar i timmar.
Hur fort kan samhället snurra? Karl Marx är pessimist och menar att systemet till slut går över styr och att vi blir tvungna att låta politiken tämja kapitalismen. Om han har rätt och om det i så fall finns bättre vägar att gå än de misslyckade kommunistiska experimenten blir en fråga för framtiden.
Men för att kunna värdera om något går för snabbt eller för långsamt måste vi, redan i dag, veta var målet är, menar Ingalill Eriksson. Utan mål fastnar vi, både som individer och organisationer.

Mer läsning

Annons