Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Potatisen Svenning åker

/

Står inte \"päran\" på middagsbordet, så är det något som fattas. Något som saknas av många. Öyvind Svenning lämnar ett tomrum efter sig. I Sundsvall har han satt sin sista potatis — för den här gången.

Annons
Folkets Hus i Sundsvall var välbesökt av GIF:s nära och kära.
Det var vårvintern 2002 och nyförvärven inför den kommande allsvenska säsongen skulle presenteras.
På scenen stod en stor och ung gutt med pigga ögon från mästarklubben Rosenborg och försökte svara på vilken typ av fotbollspelaren han var.
Svenning sa med sin ljusa röst:
Ja, hemma i Norge säger de att jag är som potatisen. Kan brukas till allt.
En profil hade kommit till stan
En publikfavorit hade gjort entré.
En allround herre som kom att stanna i GIF Sundsvall i tre och en halv säsong.
För i dag tar Öyvind Svenning farväl, efter 63 allsvenska framträdanden och åtta mål.
Och nog har i alla fall blivit lite svensk ...
Jag åker väl mitt på dagen någon gång. Jag ska bara packa Volvon full, säger 25-åringen.
Det blir en enkel resa till Norge, Rogaland och Stavanger.
Men kvällen innan ska jag ta farväl av killarna i laget. Jag ska bjuda dem på mat på O´learys, säger Öyvind.
Vemodigt?
Ja, det är det. Det känns tomt på något sätt.
Säger han som tackade nej till Rosenborg, som provspelade med Southampton, som bara var dagar från ett proffskontrakt med Feyenoord när korsbandskadan satte stopp och som nu anländer till hårdsatsande Roy Hogdsons Viking.
Jag tror att jag kan behöva ett miljöombyte och få en nytändning. Det kanske är det här som krävs för att de sista bitarna ska fall på plats på planen.
När tror du debuten äger rum?
Vi får se. De vill ha med mig i Uefacupmötet mot Portadown (Wales). Kanske kan det bli ett inhopp då, men mest troligt är väl att jag debuterar mot Birmingham den 16:e.
Det vore mer lämpligt, att spela i en uppvisningsmatch och få tampas med Emile Heskey ...
Svenning skrattar.
Han är äntligen på väg, från botten av Allsvenskan till toppen i Tippeligan.
Ja, han har faktiskt redan presenterat sig på Viking Stadion. I halvtid i cupmatchen mellan Viking och Lilleström tilldelades han tröja nummer 29.
Tyvärr förlorade Viking matchen, men jag fick ett bra mottagande. Det var väl 8000 eller 9000 åskådare där. Det var sämre än vanligt. I serien har laget ett snitt på 13 500 åskådare.
Han ser naturligtvis framåt. Bråket i Norge mellan Viking och Tromsö, som också ville Svenning, har han lagt bakom sig.
Visst har det varit en jobbig period när det hände. Norge blev rena Texas. Alla använde de verktyg de kunde.
Det enda som känns jobbigt just nu är att lämna Sundsvall, men i dag säger Öyvind Svenning farväl.
Och på återseende.
Jag vet att jag kommer att komma tillbaka till Sundsvall så ofta som jag bara kan. Jag har många fina minnen här i från, säger gutten och tillägger:
Kanske också som fotbollsspelare en dag. I bland kan det gå snabbare än vad man kan tro.
Han om nån bör veta.

Sant eller falskt Öyvind ...
... att du har sämst musiksmak i GIF Sundsvall?
Det är nog sant.
... att det är för många norrmän i GIF?
Falskt.
... att du någon gång kommer att spela för den klubb som har Tom Kåre Staurvik som tränare?
Sant.
... att du egentligen skulle vilja bli golfproffs?
Falskt.
... att du ligger bakom brobygget mellan hemön Stokköy och fastlandet?
Delvis sant. Jag var i alla fall med i processen.
... att du i framtiden kommer att återvända till Sundsvall?
Sant.
... att du fick 500 000 kronor i signingbonus av Viking?
Inga kommentarer.

Öyvind minns
Bästa minnet i GIF:
Straffmålen mot Halmstad och Häcken hösten 2003. Det var otrolig känsla när vi höll oss kvar trots att vi var utdömda av alla.
Och så tifot som supportrarna gjorde åt mig efter korsbandskadan.
Värsta minnet:
23 april i fjol mot Djurgården på Råsunda, det var då korsbandet gick.
Märkligaste minnet?
Alla spekulationer kring mig. Jag var ganska duktig på sillyseason ett tag ...

Mer läsning

Annons