Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Granqvist på väg tillbaka

BOK
Willy Granqvist: Samlade skrifter 1.
Lejd

Annons
Den samtida lyriken agerar i en värld som styrs framför allt av historiska rörelser. På ett plan har den samtida lyriken aldrig varit mer historielös än vad den är nu hela generationer, enskilda tongivande författarskap allt raderas bort i en oslagbar kombination av dumhet och personlig prestige.
När nu Willy Granqvist samlade skrifter påbörjar sin utgivning, första delen bär det lakoniska namnet "Dikter 1974-1976" så tror jag faktiskt att det är möjligt att förutspå en återgång till en politiskt orienterad kroppslig dikt en dikt vars fokus då blir det värnlösa. Nyckel orden för en sådan dikt kommer att vara: natt, öga, kropp, barn, hand.
Granqvists position är marginell. Sällan, för att inte säga aldrig, ser man honom som en referens även om hans skugga är smärtsamt närvarande i allt för många diktsamlingar. Alltså. Diktningen blir allt mer epigonartad samtidigt som författarna håller fram sin historielöshet som ett beundransvärt faktum. Den allt mer biografiskt orienterade Granqvist inledde sitt författarskap genom dikten Besvärjelse som inleder debuten "Kropparna och rummen" från 1974.
De första raderna blir så här i efterhand tunga av allt det som skall komma: "ett språk att/gripa med, hela/dagen ut/ett språk/i huvudet, i/gräsets ömma fullbordan/ett språk att/inte plånad ut/med, att sitta och/andas åt varann med/.../" Bakom utgivningen av "Samlade skrifter" döljer sig Krister Gustavsson och Magnus Ringgren som också har försett boken med ett efterord, där de av outgrundlig anledning hävdar att Granqvist är en ofta sedd gäst i den samtida lyriklunchen tvärtom, skulle jag vilja påstå.
Granqvist är en av de många osynliggjorda, som nu långsamt återtar sin plats i världen. Samlade skrifter är tänkt att omfatta Granqvist nio utgivna diktsamlingar för att avslutas med den postuma "Natten" som utgavs två år efter författarens död. Detta är ett projekt som gör mig uppriktigt lycklig. Det är diktens vara, dess konsekvens och rörelse i ett gränsland mellan etik och estetik. Granqvists dikter är kroppsliga och tar ständigt spjärn mot en inre och yttre värld. Konsekvenserna blir en himlastormande lyrik. Ofta, som i den postuma Natten, är det känslan av overklighet, av tillkortakommanden som rör sig inne i dikten som ett hjärta.
"Del Ett" som nu ligger uppslagen intill mig, vackert formgiven av Agneta Hill, rymmer samlingarna "Kropparna och rummen, En mun" och "En ängel i vår tid". Det räcker långt.














Mer läsning

Annons