Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klass & livsstil

Annons
"Allt det spännande finns hos arbetarklassen", sade Ivar Lo-Johansson i en intervju för trettio år sedan. Det kunde väl mest uppfattas som en hyllning till något som hade varit. Valmöjligheterna i industrisamhället var sällan särskilt spännande, oftare förutsägbara och livsavgörande, antingen det gällde äktenskap, arbetsplats eller bostadsort. Samma jobb på samma arbetsplats i samma stad innebar trygghet och tröghet.
Om hur avskedanden från tillverkningsindustrins långa anställningar har skapat uppgivenhet och otrygghet beskrivs i Robert Putnams "Den ensamme bowlaren", Susan Faludis "Ställd", Barbara Ehrenreichs "Barskrapad" och Eric Schlossers "Snabbmatslandet." De visar hur den traditionella arbetarklassens tillbakagång håller på att ersättas av en dåligt organiserad och underbetald underklass inom service, handel och transport. Dessa arbeten fordrar allt mindre av specialiserad yrkeskunskap.
De lågbetalda jobben på kontor och sjukhus, i restauranger och affärer blir allt fler. De välbetalda jobben för en välutbildad medelklass blir allt fler. Möjligheterna till ett privilegierat liv ökar. Allt fler behöver arbeta allt mindre för att skaffa sig allt mer. Vi kan ägna mer tid åt våra intressen. Det är bara att välja, sport, kultur, resor eller lite av varje, ibland av fri vilja, men också för att vi hamnar i situationer där vi måste välja.
Det kan vara svårt att välja när vi, om och om igen, kan välja så mycket. Många väntar allt längre med de avgörande besluten. Det är en förklaring till populariteten för teveserier som Seinfeld, Vänner, Ally och Sex in the city. En litterär gestaltning av fördröjda val finns i Tomas Löfströms roman "Änglar och rebeller." Huvudpersonen Kim skildras med följande ord:
"Trettiosex år gammal. Vuxen, medelålders, med egna barn. Men fortfarande med känslan av att just ha börjat leva. Känslan av att allt återstår. Att det som varit bara var en försmak, ett preludium som angav tonen men annars egentligen saknade relevans och mening. Förberedelser för den stora entrén. Fortfarande denna väntan på det som skulle komma, det väsentliga, det som betydde något."
Vi flyttar och byter jobb i ett tempo och i en omfattning som var främmande för trygghetskulten i industrisamhället. I USA flyttar var sjätte person årligen. Femtio miljoner på väg till nya bostäder. Till förstäder som inte existerade tio år tidigare. Till platser som saknar historia. Varför? För att förverkliga drömmarna om ett spännande liv.
Hur lång tid tar det att etablera hemkänsla på en ny plats? Svaret är att många inte är intresserade. De söker likasinnade och etablerar ett socialt liv i nätverk som inte har några förbindelser till den plats där de bor och arbetar.
I "Bobos in Paradise" har David Brooks skildrat förändringarna i medelklassens livsstilar. Hans nya bok "On Paradise drive" är en fördjupad beskrivning av olika livsstilsmönster hos den nya medelklassen. Även om Brooks ger tankeväckande bilder av skeendet är boken ojämn, lysande avsnitt blandas med vårdslöst tyckande. Det finns andra läsvärda böcker i samma genre. Richard Floridas "The Rise of the Creative Class" är en skildring av hur den nya medelklass Florida kallar den kreativa håller på att förändra samhället.
Den kreativa klass som är huvudperson i Floridas böcker söker alternativ till de livsstilar som präglat borgerligheten under industrialismen. Uppbrotten är varken en flykt eller en protest utan mer en reaktion på arbetsmarknadens förändringar. Kreativa personer använder många ord för att beskriva hur de uppfattar sig själva. En person beskriver sig själv som författare, konsult, cyklist, klättrare och musiker. Skiljelinjen mellan arbete och fritid är inte så tydlig. Människor som håller på med musik, journalistik, konst, hantverk och sport upptäcker att de kan förtjäna sitt uppehälle på det som började som ett fritidsintresse.
Gränserna för möjliga livsstilar har blivit allt vidare och drömmarna som skall förverkligas allt större. Synen på den egna personen förändras. Klyschan om att lära känna sig själv är inte längre lika aktuell. Nu gäller det att övervärdera sig själv. Många amerikaner uppfattar sig själva som intelligenta individer omgivna av en massa idioter. De tror att samhället håller på att gå åt helvete, men är övertygade om att de själva kommer att klarar sig. Tre fjärdedelar av gymnasisterna i USA tror att de kommer att bli miljonärer. Livet uppfattas som ett jättelikt projekt med ett obegränsat antal ännu inte infriade löften. Allt det spännande finns hos medelklassen.




Mer läsning

Annons