Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lägg ned Granskningsnämnden

Annons
Sveiges Television, finansierad av en skatt på innehav av tv-apparat, är fri. Därmed fri att marknadsföra sig som "fri television", till skillnad från sådana statligt styrda tv-bolag som det ryska och det italienska RAI. Att SvT:s hela verksamhet vilar på ett avtal författat av den svenska regeringen, beslutat av riksdagen betyder ingenting.
Till den slutsatsen kommer Granskningsnämnden för för radio och tv. Dit hade reklamkampanjen "fri television" anmälts av ett antal tv-tittare; utan framgång. Ty Granskningsnämnden tänker på sitt eget vis.
Enligt nämnden är det också förbjudet för en programledare, om än i ett debattprogram, att framföra kritik mot George W Bush (Cecilia Uddén) eller förklara sig som republikan (Kjell Albin Abrahamson). Däremot är det inget fel att bygga ett program (Din släktsaga) helt på en uppgiftslämnare, även om denne råkar ha fel eller komma med rena lögner.
Granskningsnämnden, med HD_domaren Johan Munck som ordförande, ger i en liten skriftserie ut sina utlåtanden. Den bör radiolyssnare och tv-tittare läsa. Den är inte underhållande, däremot bitvis märklig. Med en närmast gudomlig enväld förkunnar nämnden där vad som är sant av det som sägs i radio och tv, även om dessa sanningar stundom kan ifrågasättas.
Men Granskningsnämnden, Grn, vet bäst.
Fallet med Din släktsaga är intressant.
Det program som anmäldes handlade om ett märkligt kvinnoöde, Olivia Pettersson, mer känd som vackra Vivi, servitris och kassörska på Frimurarlogens restaurang i Karlstad mot slutet av 1800-talet. En av restaurangens stamgäster var Gustaf Fröding, mindre för matens än Vivis skull. Skalden förälskade sig i den vackra kassörskan och friade till sist till henne, utan framgång: hon föredrog en perukmakare i Norrköping. Trots att hon gifte sig med honom fortsatte Fröding att uppvakta henne brevledes.
Breven är en viktig källa till Frödings biografi, eller rättare var: de brändes. I programmet hävdade en sentida släkting till Vivi att breven bränts av Vivis syster i ilskan sedan litteraturprofessorn Henry Olsson i ett radioföredrag kallat Vivis make "en enkel perukmakare". Problemet var bara att Olsson aldrig höll några radioföredrag om Fröding och alltså inte kunde kalla maken en enkel perukmakare. Dock visade programledaren (här gäller tydligen inga krav på opartiskhet) upp en bunt manuskript från Svenska Akademiens arkiv som påstods vara manuskript till Olssons radioföreläsningar. Det är bara det att manuskripten avsåg en föreläsningsserie på Stockholms högskola, där Olsson var professor.
I en utmärkt artikel i Artes (3/05) berättar litteraturvetaren Louise Ekelund den sanna historien om breven och perukmakaren. Det bekymrar inte Grn som nöjer sig med att felaktigheterna dementerades i det sista programmet i serien Din släktsaga; att möjligen inte alla som såg det första också såg det sista har ingen betydelse. Inte heller tyckte Grn att felaktigheterna som "utgick från NN:s berättelse om hans släkts historia" kunde tas illa upp av anmälarna, Henry Olssons dotter och svärson.
Enkelt, men kalla sig republikan får man inte, inte kritisera Bush och, nu senaste, inte ifrågasätta de svenska kollektivavtalen om man leder insändarprogrammet Ring P 1 som Kjell Albin Abrahamson gjort.
Dock är nämnden på sin vakt mot varje liten sekund för mycket reklam, i både den statligt styrda televisionen och i de egenfinansierade reklamkanalerna. Men att framställa en television på statens villkor som fri går utmärkt.
I Expressen förs en liten kampanj, med stöd från annat håll, som häromdagen Dagens Nyheter, om en nedläggning av Granskningsnämnden. Det är möjligen en obehövlig kampanj: med alla sina underligheter och inkonsekvenser, och det allt tydligare draget av politisk korrektionsanstalt, håller Grn i bästa fall på att göra sig själv omöjlig.

Mer läsning

Annons