Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Underhållning av bästa märke

B
OK

Matthew Pearl: Danteklubben. Översättning: Mats Hörmark
Forum

Annons
Hösten sliter tidigt bort löven från träden. Gatorna är gyttjiga av allt regn. Sommarens svåra stank börjar mildras något. Året är 1865. Platsen Boston i New England, USA. Den uppburne och hyllade poeten, och före detta professorn i moderna språk vid Harvard University, Henry Wadsworth Longfellow har dragit sig undan världen. Sedan först hustrun dog och därefter en av döttrarna ett år därefter har Longfellow förlorat mycket av sin livsgnista. Håret är vitt och stort, skägget alltmer patriarkslikt. Detta år fyller Longfellow femtionio år.
Han går inte gärna ut. De senaste åren har han helt vigt åt att tjäna den store Dante Alighieri. Det är hans avsikt att för första gången i USA översätta "Den gudomliga komedien". Kring Longfellow har några hängivna Danteläsare och litterära kolleger slutit upp. De träffas varje onsdags kväll för att gå igenom de senaste översättningarna och för att diskutera den store och karismatiske italienske diktaren. En av deltagarna ger dem namnet The Dante Club, Danteklubben.
Vid sin sida har Longfellow professorerna och diktarna James Russell Lowell och dr Oliver Wendell Holmes, dessutom den ryktbare och framgångsrike förläggaren J T Fields. En aning mer sporadiskt förekommande på onsdagsmötena är också pastorn och historikern George Washington Greene.
Redaktören för den senaste utgåvan av Longfellows Danteöversättning, Matthew Pearl, har skrivit en roman, tillika en thriller, om dessa vittra herrar och deras lärda mödor. Året är, som sagt, 1865 och platsen Boston. En rad absurda och avskyvärda mord skakar staden. Det första fallet är överdomare Haley. Han hittas av sin hushållerska utanför sitt hus Kroppen är angripen av tusentals insekter och delar av bakhuvudet och bålen är uppätna av aggressiva larver. Trots att han legat i fyra dygn är han fortfarande vid liv när hon upptäcker honom.
Samtidigt som Danteklubben går sida vid sida av Vandraren och Vergilius genom Helvetets kretsar, allt djupare ner i Inferno, inser de att någon i Boston bestraffar människor på samma sätt, med samma grymma metoder, som de lidande hos Dante.
Överdomare Haleys död liknar det straff De ljumma drabbas av i Tredje sången i "Den gudomliga komedien". De som varken väljer det onda eller det goda; de som inte tar ställning i livet.
När sedan det andra dödsfallet upptäcks råder det inte längre något tvivel. Prästen Elisha Talbot hittas i gravvalvet, nergrävd upp och ner och hans fötter är brända till aska. Han är rostad såsom simoniterna i Tionde kretsen hos Dante.
Danteklubbens medlemmar bestämmer sig för att försöka avslöja vem som är mördaren. De vågar inte vända sig till myndigheterna. Det skulle bara ge deras antagonister vatten på deras kvarn. Det är starka krafter som vill stoppa översättningen, vilken ses som papistisk och ogudaktig. Inte minst Harvards konservativa och religiöst rigida rektor.
Matthew Pearl lägger sig mycket nära den historiska verkligheten. Egentligen är det enbart mordhistorierna som avviker. På det stora hela är "Danteklubben" mer en historisk roman än en thriller. Detaljerna är exakta. Miljöerna levande, karaktären ytterst trovärdiga. Det är en ovanligt kunnig författare som skrivit "Danteklubben", hemtamt rör han sig både i artonhundratalets Boston och i Dantes krävande värld. Det är givande läsning, en underhållningsroman av bästa märke.





Mer läsning

Annons