Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Upptrappat upphovsrättskrig

Annons
Det virtuella kriget mellan Antipiratbyråns upphovsrättsfanatiker och
Internets fildelningsfanatiker trappas upp. Inte alla, men många
fildelare är ideologiskt övertygade aktivister för en förändrad syn på
upphovsrätten i den digitala eran.
     Nu har Antipiratbyråns hemsida hackats av organisationen Unga Arga
Hackare, där de avslöjar den svenske infiltratör Antipiratbyrån avlönat
i flera år för att kunna namnge de riktigt stora fildelarna på nätet.
Rena spionthrillern.
     Antipiratbyrån understöds också av regeringen och EU. En ny lag
träder sannolikt i kraft till sommaren som förbjuder kopiering av film
och musik på nätet för eget bruk. Därmed försvinner en grundbult i
svensk och internationell upphovsrättslagstiftning: fair use, som
amerikanerna säger. Att kopiera för eget bruk, kallar vi det.
     Jag är övertygad om att fildelningskulturen finner motåtgärder.
När Napster förbjöds skapades andra fildelningsprogram, som bygger på
helt annan teknik. En tänkbar motåtgärd till den nya kopieringslagen är
kryptering, så att ingen ser vad filerna som byts innehåller.
     Ställningskrig kring ny teknik är dock inte nytt.
     När det första världsomspännande kommunikationsnätet telegrafen
skapades på 1800-talet, var det till en början förbjudet för andra än
myndigheter att skicka meddelanden i kodad form. Men folk fann olika
sätt skapa chiffer som inte såg ut som chiffer, för att dölja att
meddelanden var kodade.
     Efter ett par decennier, 1865, insåg man att det inte gick att
hindra, så man tillät kodade meddelanden. Ett skäl var att hindra
privatpersoners och företags hemligheter att läcka ut via
telegrafisterna.
     Det mest framträdande skälet var emellertid att det blev billigare
att skicka telegram som komprimerats med kod, eftersom priset bestämdes
av antalet ord. Så man skapade märkliga, långa ord med stort
informationsinnehåll.
     Telegrafbolagen svarade med förbud mot långa ord; ord som var
längre än fem bokstäver ansågs vara kodade och belades med en högre
avgift. Användarna skapade då effektivare koder. Telegrafbolagen
svarade 1885 med att kodord fick inte vara längre än tio bokstäver.
Användarna blev ännu effektivare. Telegrafbolagen svarade med att höja
avgiften för alla ord som inte ingick i bolagens officiella
telegramvokabulär.
     Scenariot känns igen. Likheterna mellan telegrafins reglering i
dess barndom och Internets reglering i dess barndom är stora. Men också
skillnaderna.
     Dagens fildelare har en kunskap och förmåga att förändra tekniken,
eller produktionsmedlen som Marx skulle ha sagt, som 1800-talets
telegrafanvändare inte hade.

Mer läsning

Annons