Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barn utan rättigheter

—Jag skulle vilja fråga migrationsministern varför de gör så här mot oss som har problem? säger 15-åriga Carolina Gonzales stillsamt. Hennes tre år äldre bror Ernesto undrar om migrationsministern skulle vilja att någon gjorde så mot hennes barn.

Annons
Tre ungdomar från El Salvador, som varit fyra år i Sverige, sitter i Skönsberg. De har flytt från ett otryggt land där våldet är vardagsmat. Där misshandel och våldtäkt på de statliga barnhemmen inte får myndigheterna att lyfta på ögonbrynen. Där de misshandlats och förföljts av sin far. Där gatugängen är lagen och polisen våldsbenägen.
De flydde tillsammans med sin mamma till vad de trodde skulle bli en bra tillvaro i ett demokratiskt land. Ernesto vill plugga teknik, Carolina vill bli läkare eller lärare och 16-årige David sjökapten.
När de fick avvisningsbesked för 2,5 år sedan valde deras mamma att gå under jorden.
Myndigheterna säger att hon struntar i oss, men jag vet att det är för att hon vill vårt bästa, säger David.
I fredags blev han och Carolina kallade till Migrationsverket för första gången sedan de kom till Sverige. De fick besked om att de ska avvisas utan sin mamma och att gränspolisen utreder vilka släktingar som finns kvar i El Salvador, alternativt om det är lämpligt med barnhemsplacering. När det är klart ska polisen kontakta dem. David frågade vad som skulle hända med hans storebror Ernesto som blivit myndig och fick beskedet att han kunde vända sig till polisen för besked.
Med på mötet var deras styvfar. Plus deras gode man.
Det var en kvinna vi aldrig hade sett förut som presenterade sig som vår gode man. Vi har aldrig pratat med henne och hon satt bara och lyssnade.
Gode mannen hävdade dock att hon försökt att ringa till dem en gång i somras men att ingen svarat. Uppdraget som god man för dem har hon haft i 2,5 år.
Carolina chockades av Migrationsverkets information och bara grät efteråt. Hon berättar om skräcken för att tvingas återvända till den brutala tillvaron i hemlandet.
Migrationsverket förstår inte hur det fungerar med gäng därnere. Hur ska vi kunna skydda oss från att bli ihjälslagna och vår syster från att bli våldtagen, säger Ernesto.
De kan lika gärna döda oss här som att de skickar tillbaka oss och vi blir mördade där. Mitt hemland är helvetet på jorden.
Samtidigt har de hört berättelserna från andra unga som kallats till Migrationsverket för samma besked. Inte i något fall har det varit tal om att socialtjänsten ska utreda vad som är bäst för barnen och vad de själva vill.
Ingen har frågat oss om någonting, säger David.
Detta trots att Migrationsverket centralt hävdar att barnens bästa ska tillgodoses och att socialtjänsten ansvarar för denna utredning.
Men jag förstår inte varför vi inte får stanna. Västernorrland har väl plats för några ungdomar? Vi ungdomar är ju framtiden för snart kommer många att gå i pension i Sverige och då behövs vi ju, säger Ernesto.

Mer läsning

Annons