Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Delade meningar om elbehandling

På Sundsvalls Sjukhus talas i mycket positiva ordalag om elbehandling mot depression. Men det är fortfarande väldigt tabu att tala om det. Depression i sig självt är för många förknippat med skam. Därför talas det ganska tyst även om behandlingsmetoderna. Vårdens information är ofta den enda som står till buds. Men alla patienter är inte helt nöjda.

Annons
Vi kallar henne Margareta, men hon väljer att vara anonym. För några år sedan fick hon elchocker mot sin depression. Då hade hon varit sjukskriven i över ett år och legat inne på psyket i flera omgångar.
Någon terapi var det inte tal om. Mest övervakning och mediciner.
Jag blev erbjuden någon form av injektioner med sprutor som jag tackade nej till, då jag läst en del och tyckte det verkade obehagligt, säger Margareta. Senare blev jag erbjuden elbehandling.
Hon var skeptisk också till den behandlingsmetoden, men det var vad som stod till buds.
Jag hade att välja på el eller bli utskriven, så efter en vecka tackade jag ja.
Behandlingen gav inte önskat resultat. Margareta kände sig sämre än någonsin, enbart narkosen gjorde att hon inte kände sig riktigt närvarande under behandlingstiden, och efteråt skickades hon hem utan uppföljning.
Jag hade ingen kontaktperson, inget datum för återbesök, ingenting. Efter tre månader ringde jag själv för att jag mådde så dåligt.
Ett år efter elbehandlingen hade Margareta gjort flera självmordsförsök. Idag mår hon bättre.
Men jag har inte sjukvården att tacka för någonting, säger hon. Jag har själv sökt upp alternativa behandlingar, och tycker att elbehandling verkar vara ett snabbt och billigt sätt att få människor ur vårdapparaten.
Jag känner flera andra som fått samma behandling, och ingen av dem jag känner har blivit förändrade till det bättre. Faktiskt verkar det som om man trubbas av och blir mer av en lallande fåne än frisk och arbetsför.
Men andra patienter har inte samma svarta syn på behandlingen.
Fredrik har varit sjukskriven i ett år. Han får elchocker sedan några månader, och han mår mycket bättre
Jag mådde i och för sig inte så väldigt dåligt innan, men var väldigt orkeslös och utmattad. Däremot har jag inte känt mig så deppig.
Ett par gånger har Fredrik hoppat över behandlingen och då har han genast märkt en försämring.
Fredrik arbetar själv inom psykvården och tvekade inte länge innan han tackade jag till elbehandling.
Nej jag har sett hur den hjälper och har hjälpt så många, så jag tog chansen, något jag inte ångrar, säger Fredrik.
Det finns för många tabun kring det här, både behandlingen och depressioner. Jag är inte en \"sån person\" som skulle drabbas, och det tog tid att erkänna för mig själv. Och att jag får elchocker är väl inget jag pratar vitt och brett om, men de jag känner vet om det.

Mer läsning

Annons