Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det stora dioxindilemmat

Annons
Det stora dioxindilemmat

Simrishamn (PM)

Samtidigt som danska yrkesfiskare slänger iväg lax som minkföda för att de överstiger EU:s gränsvärden, äter svenska konsumenter samma fiskar till middag.
Frågan är hur farlig Östersjölaxen egentligen är?

Laxen är stor, mycket stor. Den har tagit betet och vräkt sig upp ur havet och visar hela sin silverglänsande sida där ute i vågskummet. Vi står i en fiskebåt anpassad för sportfiske efter lax i farvattnen utanför Simrishamn i Skåne och upplever en dröm - att fånga havets storvilt på kroken.
Vi får in fisken i båten efter kanske en halvtimme, den är vacker och vild. Ögonen bländas när solen slår mot de många silverfjällen. Det syns inga giftiga ämnen. Men skulle vi vräka i oss hela fisken till middag skulle antagligen hela årskonsumtionen av giftet dioxin vara fylld efter en enda middag.
Koncentrationen av dioxin blir hög i fet fisk, som lax. Vissa forskare har beskrivit dioxinsituationen som "en tickande bomb" för hanteringen av laxfrågan. Ämnet har visat sig kunna ge skador på immunsystem, inlärningsförmåga och könsutveckling hos vissa djurarter. Dioxin påträffades i strömming från Östersjön redan för drygt 20 år sedan. I dag ligger dioxinhalterna hos strömming på samma nivå som de gjorde under 1980-talet, enligt en helt färsk rapport från Centrum för reproduktionsbiologi i Uppsala. I samma skrift framgår att dioxiner kan ge upphov till skeva könskvoter för mänsklig fortplantning. I familjer där männen hade utsatts för dioxiner från en fabriksexplosion i norra Italien i mitten av 1970-talet, visade det sig att flickor var överrepresenterade bland de nyfödda barnen.
Analyser som har gjorts av Livsmedelverket visar att dioxinhalterna hos laxen varierar beroende på hur gammal fisken är, var den lever och hur stor den är. Danska yrkesfiskare, inte långt från Simrishamn, som följer EU:s gränsvärden för hur mycket dioxin laxen får innehålla, har periodvis haft fiskestopp för att gränsvärdet har överstigits. Den danska tidningen Sportsfiskeren skriver att efter analyser av fisken har man sett ett mönster: de mindre fiskarna håller sig inom gränsvärdena, medan den större fisken i regel har för höga dioxinhalter. Den större laxen säljs numera inte som människomat utan i stället som djurfoder för det blygsamma priset av 55 danska öre per kilo. Matlaxen kostar däremot mellan 23 och 31 danska kronor.
Men i Sverige fortsätter yrkesfisket efter lax. Varje vecka ligger nya, fina Östersjölaxar i våra frysdiskar.
- I Sverige har vi, tillsammans med Finland, ett specialavtal med EU som gör det möjligt att fortsätta med laxfisket för konsumtion,. Här har vi istället valt vägen med allmänna kostråd om Östersjöfisken, förklarar Anders Carlberg som är ombud på Sveriges Fiskares Riksförbund, SFR.
Så frågan är vem som har rätt. Det som Danmark och EU anser vara skadligt, anser Sverige vara mer nyttigt än farligt. I Sverige fångas varje år runt 500 000 kilo Östersjölax som säljs som konsumtionsfisk. Det rör sig om 10 till 20 yrkesfiskebåtar som fiskar lax ute till havs, men även ett antal kustnära, småskaliga yrkesfiskare har laxen som huvudsakliga inkomstkälla. Kilopriset de får för laxen ligger kring 40 kronor. Anders Carlberg anser att det trots dioxinet finns ett stort värde i laxen som konsumtionsfisk:
- Till skillnad från den odlade laxen är den till exempel fastare i köttet. Den vildfångade laxen borde egentligen vara mer attraktiv som föda än vad den är, jämfört med den odlade laxen.
Sverige ska snart delta i nya förhandlingar med EU om sitt specialavtal i dioxinfrågan. Det gamla avtalet löper ut den sista december 2006. Frågan skulle egentligen redan vara avgjord, men EU-kommissionen har blivit försenad med ärendet. Från SFR:s sida är förhoppningen att Sverige fortfarande får ha kvar sina undantagsregler.
Den svenska hållningen kanske till och med är ett sätt att slippa kritiken från en yrkesfiskekår som tidigare har varit lyckosam med lobbykampanjer för att försvara sin utövning?
- Nej, det har aldrig varit fråga om några eftergifter för näringen. Konsumenternas hälsa är det som går i första hand, något annat har det aldrig varit tal om. Och experternas hållning är att nyttan är större än risken med att äta fet fisk, säger Clara Tamm på Jordbruksdepartementet.
Om inte de nuvarande undantagsreglerna får vara kvar blir det ett stort bakslag för det svenska yrkesfisket efter lax och strömming i Östersjön.
- Det enda som blir kvar är fisket efter torsk och andra magrare arter. Ett annat problem som skulle uppstå är hanteringen av fisken som anses otjänlig som föda. Ska den deponeras eller brännas? Och vad händer med den fisk som är kvar, samlas det större koncentrationer skadliga ämnen i den om man inte lättar på trycket och tar upp fisk, frågar sig Clara Tamm.
Problemet vi konsumenter står inför när vi har lagt upp laxkotletten på tallriken är att samma fisk som har stora fördelar också kan ha stora nackdelar. Å ena sidan innehåller den feta fisken fleromättade fettsyror som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, å andra sidan finns det studier som antyder att dioxin ger beteende- och minnesstörningar hos barn till dioxin-exponerade mödrar. Det kan vara skäl nog till att tuggan fastnar i halsen.
På mödravårdscentralen Mamamia i Stockholm vill man i alla fall inte riskera något. Trots att Livsmedelsverket rekommenderar även gravida att äta Östersjöfisk en gång i månaden har de valt en egen policy. Barnmorska Christina Wahlström säger det som svenska laxyrkesfiskare antagligen vill slippa höra.
- Vi säger till gravida mammor att inte överhuvudtaget äta Östersjöfisk under graviditeten. Vi vet alldeles för lite om hur det påverkar fostret i livmodern på lång sikt. Som gravid måste man vara lite mer försiktig. Och det finns ju annan fet fisk, som norsk odlad lax till exempel, säger hon. (PM)

Nicolas Jändel



-

Faktarutor:

Fakta / Laxen och dioxinet

- Dioxin står för en samling av kemiska ämnen och är en restprodukt som bildas vid vissa industriella processer, men också vid sopförbränning och vid produktion av järn och stål.
- Fet fisk som lax och strömming tar upp dioxinet som anrikas högre upp i näringskedjan. Stor fisk verkar ha högre dioxinhalter i sig än mindre fisk.
- Fisk är rik på protein, värdefulla vitaminer och spårelement. Kött från fet fisk som sill, strömming, lax och makrill innehåller fleromättade fettsyror som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Livsmedelsverket anser att svenskarna generellt bör öka sin konsumtion av fisk.



-

Bildtexter:

repart0519_1.jpg
Lax är en vanlig ingrediens i många svenskars kost. Men om man lyssnar på EU och Danmark är den lika skadlig som nyttig.
Foto: Claus Gertsen/Scanpix

repart0519_2.jpg
En rejäl Östersjölax har tagit betet och äntligen kunnat håvas. Laxen är en drömfisk för många, men dioxinrisken förtar lite av glädjen.
Foto: Nicolas Jändel

repart0519_3.jpg
Den stora laxen har högre dioxinhalter än den mindre, visar danska analyser. Det här exemplaret vägde hela 16 kilo.
Foto: Nicolas Jändel

Mer läsning

Annons