Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Notdragning i Ljungan

/
  • Anders Jonsson, Per-Jonas Eriksson, Alvar Forsberg och Rune Eriksson drog i helgen not i Ljungan. Med framgång, för killarna drog upp nära fyrtio kilo sik på ett notdrag.
  • Rune Eriksson, med ryggen mot kameran, Alvar Forsberg och Anders Jonsson samlar i hop noten efter ett lyckat fiske.
  • Per-Jonas Eriksson och Anders Jonsson drar för allt vad tygen håller. Noten är full med fisk och stranden består av blålera. Så det var besvärligt.

Annons
I helgen var det notdragning i Ljungan. Fyra starka gubbar fick upp minst 40 kilo blänkande romstinna sikar på ett notdrag.
Noten är ett fiskeredskap där fisken stängs inne med hjälp av en småmaskig nätduk som dras in mot land från öppet vatten. Notens övre kant (övertelnen) är försedd med flöten och den undre med sänken.
I början på 1950-talet var jag med farsan och drog not. Då var det vanligt förekommande, numer är det sällsynt, säger Rune Eriksson.
Maskorna i nätduken skall vara så små att fisken varken fastnar i eller kommer igenom den. Noten har ofta en säckformig strut (kil, kalv, kasse) där fisken samlas vid indragning av noten.
Fick man under hundra kilo fisk vid notdragningen förr i tiden var det liten fångst. Det gott om fisk i älven längre tillbaks och fångsterna var så stora så efter ett notdrag blev det lågvatten i Ljungan, säger Per-Jonas Eriksson med glimten i ögat.
På västkusten kallas redskapet ofta vad. Sedan medeltiden och in på 1900-talet drogs not under isen i Svealands insjöar och kustvatten. Detta krävde stor arbetsstyrka och ibland draghjälp av hästar.
Här i Njurunda är det inte många som håller på med notdragning. Alla vi fyra är gamla gubbar och någon föryngring av den anrika fiskekonsten sonm att dra not är, har jag inte sett, säger Rune Eriksson.
Fiskefångsten läggs i slängbåten för att transporteras nedströms till ett lämpligare ställe för att rensas och filéas.

Mer läsning

Annons